Abdala Afrah Mohamad är mannen, som hotas med utvisning för att han arbetat för mycket. Efter 15 år i Sverige vill Migrationsverket utvisa honom till Etiopien.
– Jag kommer att fängslas och dö där, säger Abdala.
Nu ska hans ärende slutgiltigt avgöras.
När jag kommer till förvaltningsrätten nere vid Värtahamnen är klockan bara tjugo i nio, men Abdala Afrah Mohamad är redan där. Även tolken är på plats, en ung man som rest från Gävle för att simutantolka under rättegången.
– Abdala åkte hit för tre dagar sedan, för att vara säker på att hitta och komma i tid, säger tolken.
När vi skrev om hans ärende i april 2023 blev artikeln viral och lästes av nästan 100.000 människor. ”Vänner från Saudiarabien ringde och sade att de hade läst” berättade han efteråt.
Han är en av alla dem, som lever utanför samhället, och ändå mitt i det
Abdala Mohamad är en reslig man, som ger ett ödmjukt och nästan blygt intryck. Han föddes i en by utanför Mogadishu 1958 och gick bara några år i skola. Det är säkert en förklaring till att han efter 15 år i Sverige knappast pratar någon svenska alls. Han är en av alla dem, som lever utanför samhället, och ändå mitt i det, bland sina landsmän.
De första åren levde Abdala som asylsökande med ett LMA-kort, som gav honom rätt att arbeta i väntan på att hans ärende skulle avgöras. Han fick flera avslag, så efter några år sökte han arbetstillstånd istället, för arbete hade han ju sedan länge. Och 2020 fick han arbets- och uppehållstillstånd, men då gjorde han ett ödesdigert misstag. Han arbetade extra som personlig assistent åt en funktionsvarierad pojke, vid sidan om jobbet som städare. Det var hans brott och därför ska han utvisas.
Rättegången ska föras bakom lyckta dörrar, men jag får följa med in. Abdala vill att jag ska vara med, eftersom jag har skrivit om hans öde betraktar han mig som ett stöd. Några minuter före nio kommer Abdalas försvarsadvokat och även representanten från Migrationsverket.
Abdala reser sig ur soffan för att gå in i salen. Han säger: Hans tillstånd är direkt livshotande om han inte får tillgång till medicin
– Jag hoppas på rättvisa och på Gud.
Framme på podiet i rättegångssalen sitter fem personer; en domare, tre nämndemän och en notarie som skriver protokoll. Abdalas advokat inleder med att tala om att försvaret vill att deras klient ska få asyl som politisk flykting och i andra hand ska tillåtas få stanna i landet på grund av särskilt ömmande skäl. Hon hänvisar till att han är en 65-årig man, som bott 15 år i Sverige och har dålig hälsa. Han har diabetes, hjärtflimmer, högt blodtryck och bensår. Läkare har intygat att hans tillstånd är direkt livshotande om han inte får tillgång till medicin.
Hon ber Abdala berätta varför han flydde från Somalia 2009. Abdala säger att han hotades av terroristgruppen al-Shabab, som sedan i början av 2000-talet strider i landet. Advokaten försöker få honom att berätta mer utförligt, Abdala är fåordig, men säger till slut: Där och då brister det för den reslige mannen
– De slaktade min son framför mina ögon. Han var fjorton år. Då sålde jag huset och vi gav oss iväg.
Där och då brister det för den reslige mannen och tolken räcker honom några pappersnäsdukar.
Abdalas historia är inte enkel, men troligen inte särskilt ovanlig. Hans hustru och deras barn flydde till Saudiarabien 2009. Abdala själv tog sig till Sverige, för att få en chans att arbeta och kunna försörja sin familj. Enda möjligheten för honom var att köpa ett illegalt etiopiskt pass.
– Det fanns inga myndigheter i Somalia, som fungerade på den tiden.
Väl i Sverige sökte han asyl, med sitt falska etiopiska pass. Det är skälet till varför Migrationsverket vill skicka honom till Etiopien. Abdala försöker övertyga Migrationsverket och nämndemännen om att han är somalier
– Om ni utvisar mig till Etiopien är det bättre att ni dödar mig, för jag vet vad som väntar om jag kommer dit, säger Abdala.
Advokaten förklarar att det är vanligt att flyktingar från Afrikas horn kommer hit på etiopiska pass. Det visar bara hur situationen är i många länder i världen, med fattigdom och krig, där flykt blir den enda utvägen.
Abdala försöker övertyga Migrationsverket och nämndemännen om att han verkligen är somalier. Han talar en dialekt av somaliska, inte arabiska och inte heller amhariska eller tigrinska, språken som talas i Etiopien. Han visar sitt somaliska körkort och en id-handling från Somalia.
– Migrationsverket tycker inte att Abdala är sig lik på bilderna på de somaliska id-handlingarna, men det tycker jag, säger advokaten.
Hon håller id-handlingarna i handen och uppmanar nämndens ledamöter att se själva. Dokumenten skickas runt.
– Så där såg jag ut innan jag blev flykting, säger Abdala.
Då börjar tolken gråta, plötsligt och oväntat. Kanske beror det på hans egna erfarenheter av krig och flykt, eller hans föräldrars, som gör att det bara blev för mycket.
Varför har du inte sökt somaliskt pass i Sverige?
Efter en kortare paus blir det dags för Migrationsverkets representant att ställa frågor till Abdala.
– Varför sökte du arbetstillstånd med det etiopiska passet?
Abdala förklarar att det var den enda giltiga id-handling han hade.
– Varför har du inte sökt somaliskt pass i Sverige?
Men det går inte, det finns ingen somalisk ambassad här.
Representanten från Migrationsverket ifrågasätter att situationen i Etiopien skulle hota Abdalas liv. Han frågar till och med varför inte Abdala kan anmäla smugglarna, som fixade passet till honom, till den etiopiska polisen. Vilket får en att undra om det inte krävs någon omvärldskunskap av dem som handlägger sådana här ärenden. Han frågar också:
– Ska du inte stå till svars för att du skaffat ett falskt pass? Det är ju en brottslig handling även i Sverige?
Han ler faktiskt när han frågar det. Kanske känner han att han passerade en gräns där. Abdala svarar efter en liten stund:
– Om du hade varit i min situation, hade du handlat på samma sätt.
Abdalas advokat säger avslutningsvis att hon anser att Abdala i första hand ska anses vara en flykting från Somalia, i andra hand ska rätten ta hänsyn till synnerligen ömmande skäl. Hon bifogar en rad dokument som visar på den politiska situationen i Etiopien, så att nämndemännen kan läsa om korruption, människosmuggling och brist på mänskliga rättigheter i landet.
Migrationsverkets representant håller fast vid att Abdala är etiopier
Migrationsverkets representant, en man i 30-årsåldern, säger i sitt slutanförande att de håller fast vid att Abdala är etiopier. Han menar att det finns inte tillräckliga bevis på de påstådda hoten som väntar i Etiopien. Inte heller anses Abdala vara tillräckligt sjuk.
– Inte ens bensåren ger skäl till uppehållstillstånd. Han verkar dessutom ha gott om pengar, så han kan betala för läkarvård i Etiopien.
Troligen tänker han på att Abdala under alla år betalat för sina barns studier. Men det handlar om pengar som han tjänat, och betalat skatt för, här i Sverige. I Etiopien har han ingenting.
– Dom meddelas så snart som möjligt, men senast inom fyra veckor, säger den kvinnliga domaren.
Hon och de tre nämndemännen avgör en människas öde. Kommer någon av dem stå upp för Abdala?
Kerstin Gustafsson Figueroa
