I december 2022 togs beslut om ett lokalt åtgärdsprogram för Igelbäcken som rinner genom Järvafältet. Bäcken är både förorenad och lider av vattenbrist, vilket påverkar växter och djur i området negativt.
Från Säbysjön i Järfälla går Igelbäcken genom fem kommuner; Stockholm, Järfälla, Sollentuna, Solna och Sundbyberg. En sträcka på totalt tio kilometer. Bäcken är en förutsättning för biologisk mångfald i området och boplats åt den sällsynta fisken grönlingen. Grönområdet omkring bäcken är unikt i Stockholmsområdet och ett stort ansvar för vattenförbättringen ligger på kommunerna som alla varit med och tagit fram åtgärdsprogrammet.
Anledningen till att Igelbäcken behöver ett åtgärdsprogram är många år av mänsklig påverkan. När förorterna runt Järvafältet byggdes behövde dagvatten som annars runnit ner i bäcken ledas bort eftersom det blivit förorenat. Det har varit en av de bidragande orsakerna till att det nu är vattenbrist i bäcken.
För att öka vattenmängden föreslås återställning av våtmarker, återmeandring (att återskapa vattendragets naturligt slingrande form där det blivit för rakt), tillförsel av rent dagvatten och att skapa trösklar i bäcken med sten eller annat naturmaterial.
Föroreningarna kan vara både cancerframkallande och reproduktionshämmande
För att främja djur- och växtlivet ska skyddande träd och buskar planteras och bäcken ska göras tillgänglig och attraktiv för fiskarna att röra sig i utan hinder.
Föroreningarna som finns i Igelbäcken kommer bland annat från olika PFAS ämnen som kan vara både cancerframkallande och reproduktionshämmande. Det är både svårt och dyrt att sanera bort dem eftersom PFAS är mycket vattenlösligt. I åtgärdsprogrammet ligger fokus därför på att identifiera vad som orsakar utsläppen och förhindra att de fortsätter.
År 2000 beslutade EU om ett vattendirektiv som är ett ramverk för medlemsstaternas vatten. Där står det att Europas vatten ska nå god vattenstatus senast år 2015, med möjlighet till tidsundantag till senast år 2027. Igelbäcken har ännu inte uppnått kraven, och i åtgärdsprogrammet står också att det inte är säkert att god vattenkvalitet kommer uppnås inom den utsatta tiden.
För att ha en chans att uppnå målen innan 2027 behöver de föreslagna åtgärderna vidtas i god tid innan tiden går ut. Målet är att ha en bra kemisk status till 2027, medan målet för ekologisk status är ytterligare uppskjuten till år 2033. Det finns i nuläget inga rättsliga konsekvenser för de kommuner som inte uppfyller vattendirektivet.
Kostnaden för alla insatser är inte klar men uppskattas bli mellan 34 och 49 miljoner kronor.
Anna Nygård
