Har vi en jämlik skola?

Nyheter

Igår anordnades Järva röstar för sjätte gången, nu i Rinkeby Folkets Hus. Ämnet för dagen var skolan. Har vi en jämlik skola?

Moderatorn Leila Trulsen inledde med frågan för dagen om hur det står till med likvärdigheten i dagens skola. Majsa Allelin, forskare från Södertörns högskola, inledde panelsamtalet.

– Likvärdigheten har försämrats, det system vi har i Sverige är världsunikt, och det har bäddat för segregation. I alla avseenden har likvärdigheten minskat, sade hon.

Helya Riazat, rektor för Järvaskolan i Kista, en friskola som tar emot elever från årskurs 7, höll med henne.
– Jag har arbetat sex läsår här i Järva och kunnat bevittna hur ojämlik skolan är. Jag ser varje dag hur barns bakgrund är avgörande för vilka framtidsutsikter de har om inte skolan tar sitt kompensatoriska uppdrag på allvar.

Är det en likvärdig skola? Nej

Lars-Göran Jacobsson, rektor för kommunala Askebyskolan i Rinkeby, menade att Stockholms stads utjämningssystem ändå var bra.
– Skolan är inte jämlik, men i Järva har vi dubbla skolpengen. Jag tror att bostadssegregationen spelar en stor roll. Men svaret på frågan – är det en likvärdig skola? Nej.

Lars-Göran Jacobsson ansåg att läraren är viktigast för om en elev ska lyckas. När han kom till Järva, efter 15 år som skolledare i innerstaden, tyckte han att det fanns väldigt mycket personal i skolan. 
– Det var mycket personal i klassrummet, men inget fokus på vad som skedde där. Det är inte alltid antalet personal som är viktigt, utan att de som jobbar gör det med kvalitet. I den kommunala skolan har vi 85 procent behöriga lärare i Järva.

Det är viktigt att personalen delar de erfarenheter som barnen har

Helya Riazat betonade skolans sociala ansvar.
– Naturligtvis ska personalen vara kompetent, men det är också viktigt att personalen delar de erfarenheter som barnen har. Jag tror, att de skolor som misslyckas inte tar sitt sociala ansvar. Vi inkluderar även vårdnadshavarna, gör hembesök och har kommunikatörer som talar olika språk. Vi måste utgå från elevernas erfarenheter och väcka intresse utifrån deras behov.

Majsa Allelin konstaterade att det är just de rörliga kostnaderna som friskolor kan dra in på för att gå med vinst.
– Antalet obehöriga lärare är lägst i de fristående skolkoncernerna.

Våra områden ses som en karriärtrappa

Som representant för friskolan i panelen ville Helya Riazat göra klart att Järvaskolan är en icke vinstdrivande friskola.
– Att vinstjakten måste stoppas kan vi alla vara överens om. Samtidigt måste vi se att både friskolor och kommunala skolar har brister. Den stora personalomsättningen är ett enormt problem. Våra områden ses som en karriärtrappa. I Järvaskolan har vi ett två-lärarsystem och det är avgörande för hur vi lyckas.

Nimo Salah, förälder med barn med särskilda behov, har dåliga erfarenheter av hur det fungerar med stöd i den kommunala skolan.
– Det finns en hög personalomsättning i skolan, folk slutar hela tiden, det gäller även fritidspedagoger och annan personal. Jag har haft mitt barn i en kommunal skola, men jag flyttade honom till en friskola och där har han fått det stöd han behöver.

Vi vet inte hur pengarna används 

Det sägs hela tiden att skolorna i Järva får så mycket pengar, men Nimo Salah undrade varför det inte märks.
 – Det borde finns en oberoende organisation som granskar hur pengarna använda både i kommunala skolor och friskolor. Nu vet vi inte hur pengarna används alls.

 – När det gäller den kommunala skolan kan du få redovisat hur pengarna används, sade Lars-Göran Jacobsson.


Kerstin Gustafsson Figueroa

Bilden ovan: Fr v. Majsa Allelin, Helya Riazat, Nimo Salah och Lars-Göran Jacobsson.

Print Friendly, PDF & Email