Regeringen har valt att skära ned anslagen till landets folkhögskolor med en halv miljard. ”Om vi ska fortsätta vara den kraft vi har varit historiskt måste nödvändiga resurser tilldelas folkhögskolorna”, skriver Mariam Sherifay, rektor på Kista folkhögskola och Ulrika Sandin, rektor på Röda Korsets folkhögskola.
I den pågående våldsspiralen som har eskalerat i Stockholmsområdet sedan juldagen är det tydligt att folkhögskolor i hela region Stockholm, men i synnerhet de som finns i socioekonomiskt utsatta områden, är viktiga aktörer för att skapa tryggare lokalsamhällen.
På våra folkhögskolor möts kursdeltagare med olika ursprung, åldrar, erfarenheter och förutsättningar, men med det gemensamma att de har ambitionen att börja en ny och bättre bana i sina liv. I en rapport från Folkbildningsrådets från 2021 och i Folkhögskoleenkäten som majoriteten av folkhögskolorna gör, kan vi se att folkhögskoledeltagarna har ett högre samhällsengagemang är befolkningen i stort och en vilja att delta i samhällsutvecklingen för att påverka sitt eget och andras liv.
I tider av kris har folkhögskolorna ofta setts som en del av lösningen till samhällsproblem
I tider av kris har folkhögskolorna ofta setts som en del av lösningen till diverse samhällsproblem. Personal och kursdeltagare på Stockholms folkhögskolor är således en oumbärlig resurs för att vända den oroväckande utvecklingen med ökad gängkriminalitet. Föreningen för Stockholms folkhögskolor vill uppmana beslutsfattare och förvaltning på kommunal och regional nivå att se oss som den resurs vi är.
Vi ser med viss oro på hur finansieringen för folkbildningen inte räknas upp i takt med ökade kostnader. Om vi ska fortsätta vara den kraft vi har varit historiskt måste nödvändiga resurser tilldelas folkhögskolorna. Vi kan och vill vara med att vända den negativa utvecklingen som vi ser pågår utanför våra skolor. Genom ökad samverkan blir vi starkare tillsammans och får ett större genomslag.
På folkhögskolor möts våra kursdeltagare med en varm famn och vi erbjuder en social gemenskap. Folkhögskolor är som ett växthus, det är lite varmare inne än vad det är ute och det skapar en bra grund för växande i var och ens egen takt.
Folkbildningen har en stolt tradition av att kunna erbjuda en andra, tredje och kanske fjärde chans
Folkbildningen har en stolt tradition av att kunna erbjuda en andra, tredje och kanske fjärde chans för personer som inte har följt en utstakad väg i utbildningskedjan. Det kan vara uppväxtförhållanden, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, strukturell diskriminering, fattigdom eller bara allmän vilsenhet i sökandet efter vem en vill bli under tonåren som gjort att gymnasiestudierna inte gick som planerat. Över 60 procent av dem som läst in sina grundläggande behörigheter på folkhögskola går vidare till eftergymnasiala studier inom tre år.
Studier fungerar som ett vaccin mot kriminalitet och utanförskap
Det är känt sedan länge att studier fungerar som ett vaccin mot kriminalitet och utanförskap. Föreningen folkhögskolor i Stockholms län uppmanar beslutsfattande politiker att använda folkhögskolorna i regionen som den resurs vi är. En extra satsad krona på folkbildningen ger mångdubbelt i gengäld.
Föreningen Folkhögskolor i Stockholms län
Ulrika Sandin, rektor på Röda Korsets folkhögskola
Mariam Sherifay, rektor på Kista folkhögskola
