En kartläggning som Nyhetsbyrån Järva har gjort visar att 50 procent av eleverna i Järvaområdet läser svenska som andraspråk. Men trots att behovet är stort, är bara 54 procent av alla lärare i ämnet behöriga.
Kartläggningen visar även att de elever som läser svenska som andraspråk också har större problem med att gå ut grundskolan med godkända betyg, och blir därmed inte behöriga till gymnasiet.
– Alla lärare behöver kompetens i sitt ämne. Om vi vänder på det. Hade man tyckt att det spelat roll i ett annat ämne?, säger Sofia Engman, föreståndare för Nationell Centrum för svenska som andraspråk.
– Skolan behöver kunna erbjuda en undervisning som gynnar eleverna och då är behörigheten central, säger hon.
Språk är en nyckel till kunskap. Trots det lämnas elever med bristande kunskaper i svenska (SV), i många fall utan professionell undervisning. Medan Skolverkets rapport 2022/23 visar att 7 av 10 lärare i grundskolan är behöriga, så är svenska som andraspråk (SVA) ett av de ämnen med lägst andel behöriga lärare, med 5 av 10 behöriga lärare.
SVA är det enda ämnet i grundskolan som är behovsprövat
SVA är det enda ämnet i grundskolan som är behovsprövat. Det innebär att skolorna ska undersöka om en elev skulle gynnas mest av andraspråksundervisning i svenska eller ordinarie svenska. Syftet med SVA är att utveckla elevernas språk, och fokus är att eleven ska göra sig förstådd med det svenska språket. Enligt Skolverket är det både för att elever ska kunna leva och verka i samhället, men också för att bygga ett tillräckligt starkt språk för att klara av skolgången i samtliga ämnen. Kursplanerna skiljer sig lite åt mellan SV och SVA. De fem större kunskapsområdena är desamma, men skillnaderna finns i inlärning av ord och begrepp, samt hur de bildas och betonas.
Hans-Göran Arvidsson är utredare på Skolinspektionen. Han ledde under 2020 en granskning av ett urval av högstadieskolors SVA-undervisning. Den stora skillnaden mellan SVA och SV är inlärningsmetoderna. Järvaområdets elva högstadier har en större andel obehöriga SVA-lärare
– Skillnaden är inte vad man ska undervisa om, utan snarare hur. Undervisningen i SVA ska präglas av ett andraspråksperspektiv och då krävs ett särskilt sätt att lära ut, säger han.
En granskning från Sveriges Radio visade att 40 procent av de barn som läser SVA är födda i Sverige. Kartläggningen som Nyhetsbyrån Järva har gjort visar att Järvaområdets elva högstadier har en större andel obehöriga SVA-lärare, jämfört med ordinarie svensklärare. Många obehöriga lärare som undervisar i SVA är behöriga i ordinarie svenska, men saknar utbildning i de utbildningsmetoder som är bäst för andraspråkselever.
De som får ta de yttersta konsekvenserna för detta är eleverna, vars utbildning blir lidande. Men även lärarna påverkas. De ska räcka till för eleverna, ge rätt utbildning och göra sitt allra bästa utifrån de förutsättningar de har. Granskningen visar att elevernas resultat blir helt olika beroende på vilken skola de går i, och vilken lärare de får. Enligt skollagen ska alla elever få en likvärdig undervisning. Skolverket säger att om eleverna ska nå målen, är det av stor betydelse att de får undervisning av behöriga lärare.
Andelen elever i årskurs nio med godkänd betyg i SVA och SV år 2022, enligt skolverkets data. Alla siffror i tabellerna anges i procent.
Skolor Andel behöriga lärare i SVA årskurs 7-9 Andel som går ut 9an i SVA med godkända betyg. Andel behöriga lärare i SV årskurs 7-9 Andel som går ut 9an i SV med godkända betyg. Akalla grundskola 100 88,99 40 100 Cordoba International School Har inte lämnat ut uppgifter Har inte lämnat ut uppgifter Har inte lämnat ut uppgifter Har inte lämnat ut uppgifter Enbacksskolan 50* 100 50 100 Fryshuset grundskola Ej lämnat ut uppgifter Ej lämnat ut uppgifter Ej lämnat ut uppgifter Hjulsta Grundskola 36,4 68,8 50 94,7 Husbygårdsskolan 25 84,8 50 83 Internationella Engelska Skolan Kista Har inte lämnat ut uppgifter 91,3 Har inte lämnat ut uppgifter 95,8 Järvaskolan 100 (skolans egen info) Har inte lämnat ut uppgifter 100 (skolans egna uppg.)
20 enl. skolverket94 Kista Grundskola 40 84,2 87,5 95,8 Kista international School[1] Har inte lämnat ut uppgifter 100 Har inte lämnat ut uppgifter 95,8 Rinkebyskolan 66,70 76,2 50 Uppgifter saknas
*Enligt Raija Ikonen, rektor på Enbacksskolan, ska rätt siffra vara 100%.
Friskolornas siffror omfattas inte av offentlighetsprincipen och kan inte begäras ut
Fryshuset grundskola, Cordoba International School, och Internationella Engelska Skolan Kista har, trots upprepade kontaktförsök, inte lämnat ut uppgifter till Nyhetsbyrån Järva. Friskolornas siffror omfattas inte av offentlighetsprincipen och kan därmed inte begäras ut.
Enligt Hans-Göran Arvidsson visar statistiken på den segregation som finns i skolan och samhället. Han menar att det är otroligt viktigt att det är kvalitet på undervisningen i SVA. Elever som läser svenska som andraspråk går ut nian i lägre utsträckning med godkänt betyg, i jämförelse med sina klasskamrater som läser ordinarie svenska. Det tyder på att eleverna som läser SVA har lägre chans att komma in på gymnasiet. För att kunna söka till gymnasiet måste eleven vara godkänd i kärnämnena, det vill säga SV/SVA, matte och engelska och minst fem andra ämnen. För elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk är det av stor vikt att det sker på ett korrekt sätt. Kunskapsutvecklingen i de resterande skolämnena hänger ihop med språkutvecklingen.
– Det får stora konsekvenser för elevernas framtid. Det påverkar samhället i stort med bland annat segregation som följd. Man har en andel unga som inte ens kommer in på gymnasiet, säger Arvidsson.
Tindra Wennerlund
Sara Danishmand
Maya Goldschmidt Wikdahl
Under våren har studenter från JMK, enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, samarbetat med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras granskande artiklar under våren och sommaren.
