Det är djup ovärdigt att vissa ska bli orättvist behandlade av makthavare och samhället om deras språk associerar med ”utländskt”. Många politiker säger att alla medborgare har samma demokratiska fri- och rättigheter, men det gäller inte svenskar med utländsk bakgrund.
Förortssvenskan är identitetsmarkör för många och full med kreativa ord, roliga sammansättningar och förvrängningar. Jag anser att förortssvenskan leker med språket på ett sätt som borde lyftas fram som något kreativt och utvecklande. Det är en rikedom att kunna tala många språk och på så sätt bidrar förortssvenskan till att berika det svenska språket som annars skulle stagnera.
i ska kunna nå våra mål oavsett bakgrund, kön, religion eller ordval
Många påstår att Sverige är ett av världens mest jämlika länder och vi har en idé om att alla har samma möjligheter att ta del av det offentliga. Vi ska kunna nå våra mål oavsett vår bakgrund, kön, religion eller vårt ordval. Om förortssvenskan inte accepteras och istället diskrimineras i det offentliga rummet, är det många som sorteras bort. I riksdagen, i TV och radio, i skolan, och på många arbetsplatser kommer de som pratar förortssvenska inte ha samma möjligheter och rättigheter som resterande befolkningen.
Hur kan ett land vara jämlik ifall det förekommer inskränkning av förortsbor med brytning? En stor del av invånare bor i förorter Jag betonar att ett land inte är demokratisk och jämlik ifall vissa individer döms efter negativa fördomar och får sämre möjligheter på grund av deras ordval.
Många som pratar förortssvenskan kan behärska ett nyanserat och korrekt språk samt växla till ”standardsvenska” när situationen kräver det. Men det utesluter inte att man kan tala på ett annat sätt hemma och med sina vänner. Det är inget motsatsförhållande, utan en person kan tala på olika sätt beroende på omgivning och situation.
Förortssvenskan skapar samhörighet, gemenskap och solidaritet.
Förortssvenskan är en sociolekt och sociolekter är kopplade till ens kulturella identitet Förortssvenskan skapar samhörighet, gemenskap och solidaritet. Att kunna fritt signalera vem man är och vara stolt över gruppen man tillhör, är en stark identitetsmarkör.
Min poäng är att vi ser olika ut, har olika etniska bakgrund, klär oss olika, samt yttrar oss på olika sätt. Det är år 2023 och vi bor i ett demokratiskt land. Sluta stigmatisera förortsvenskan!
I stället måste vi skapa ett accepterande samhälle där alla känner sig inkluderade och välkomna. Lått oss bli landet som inspirerar andra makthavare till att normalisera skillnaderna mellan befolkningen. Låt oss skapa ett jämlikt mångkulturellt samhälle som bidrar med positivitet för alla!
Rezaye Sahar
Under tre veckor i sommar har en grupp ungdomar i Järva sommarjobbat hos Rädda barnen genom Stockholms stad. Arbetet har gått ut på att lära sig om demokratiska processer, påverkansarbete och rättigheter. De fick också skriva artiklar för Nyhetsbyrån Järva. Det här är en av dem.
