Bild från palestinskt flyktingläger .

Hurting and Healing. Tänk dig ett annat kulturarv är en utställning som visas nu på Tensta konsthall.
– Frågan om kulturarv är något fundamentalt. Allt handlar om relationen till historien, säger Charles Esche, chef för Van Abbemuseum i Eidhoven och den som ledde pressvisningen dagen före vernissagen.

Utställningen är en del av ett projekt, som pågått en längre tid på Tensta konsthall, och är ett samarbete med Van Abbemuseum.
– Vi kan se det nu under kriget i Ukraina, det är ett krig om identitet, är det två länder eller är det inte det. Allt handlar om historisk identifikation. Det är viktigt att förstå vilken kraft arvet har, hur det skapar oss som människor. Om vi kan se på kulturarv på ett nytt sätt, något för vår tid, så kanske vi kan se på varandra och våra relationer på nya sätt, säger Charles Esche.

Lägret Dheisheh är något tillfälligt, som blivit permanent

Annons:

En stor del av utställningen är verket Refugee Heritage, om flyktinglägret Dheisheh i Palestina. Det är konstnärerna och arkitekterna Sandi Hilal och Alessandro Petti som visar bilder från lägret, tagna av fotografen Luca Capuano, på stora ljuslådor.
– De föreslår att flyktinglägret Dheisheh i Palestina ska bli ett av Unescos världsarv, precis som Taj Mahal och Drottningholms slott. Lägret kunde bli ett världsarv som markerar ett väldigt viktigt historiskt ögonblick.

För mer än 70 år sedan, 1948, grundades staten Israel och 750 000 palestinier tvingades lämna sina hem och byar. Lägret Dheisheh grundades 1949 och är sedan dess något tillfälligt, som blivit permanent. 1949 bestod lägret mest av tält, idag är det flervåningshus. Utställningen visar också bilder vad som idag finns kvar av de 44 byar där människorna som idag bor i flyktinglägret kom från ursprungligen.

– Situationen idag är densamma för ukrainarna, som den var för syrierna och många andra människor. När kan vi återvända och har vi rätt att återvända? Den här utställningen presenterar den frågan väldigt klart. De är förbjudna att återvända, men de vill återvända och kravet på rätten att återvända är viktigt, säger Charles Esche.

Flera verk handlar om kolonialismens exploatering

Flera verk handlar om kolonialismens exploatering och allt elände som kapitalismen orsakat i världen. Ett svenskt perspektiv ger konstnären Katarina Pirak Sikku med För evigt klädda i ättens färger. Med sitt verk speglar hon ett besök i svenska statens arkiv i Uppsala. Hennes konst uppmärksammar de samiska offren och arvet efter Statens institut för rasbiologi som grundades för 100 år sedan.

Konstnärerna Jeanette Ehlers och La Vaughn Belle medverkar med en VR-version av sin skulptur I am Queen Mary. De ville skapa en skulptur som skulle placeras i Köpenhamn 2017, när Danmark firade minnet av försäljningen av sin koloni Jungfruöarna till USA. Drottning Mary sitter i en tronliknande stol och skulpturen liknar en berömd bild av en av Svarta pantrarnas ledare, Huey P Newton.

– I Köpenhamn har de fått tillstånd att få uppföra den i brons, och de gjorde en modell i full skala i ett material som inte är hållbart. Modellen gick sönder efter ett tag och därför finns den bara som en digital bild idag. Konstnärerna samlar in medel till projektet sedan dess. De vill vill skapa två permanenta skulpturer, en i Köpenhamn och en i Karibien, säger Susanne Ewerlöf, museiintendent och en av utställningens tre curatorer.

Så även om skulpturen inte finns, så kan den ses på Tensta konsthall

Så även om skulpturen inte finns, så kan den svarta drottningen, som ledde ett arbetaruppror 1878 på Saint Croix, i dåvarande danska Västindien, ses på Tensta konsthall. Trots att det är ett VR-verk så behövs det en plats i rummet för att gå runt skulpturen.
– Med hjälp av VR-glasögon befinner man sig på en annan plats, själva rummet försvinner, och man måste böja på huvudet för att se hela skulpturen som är sju meter hög, säger Susanne Ewerlöf.

Patricia Kaersenhouts While we were Kings and Queens låter besökaren delta i verket. Hon har använt bilder av svarta kvinnor som togs under kolonialtiden. Bredvid bilderna finns delar av ett ökänt tal som slavägaren Willy Lynch höll 1712 i The Colony of Virginia, USA. Besökarna uppmanas läsa hans ord och känna efter, när orden påverkar dig, när de gör ont, kan du slå i en spik i brädan som talet hängts upp på.

Minnesmonumentet som blev nattklubb

En oljemålning av en blå pyramid av konstnären Edi Hila hänger på en vägg. Edi Hila är från Tirana, Albanien, och pyramiden byggdes för att bli ett minnesmonument över den förre albanske ledaren Enver Hoxha. Men när Hoxhas regim störtades i början av 1990-talet användes pyramiden istället både som nattklubb och militärhögkvarter. Så kan det gå, det visar hur ett kulturarv kan förändras.

Hurting and Healing är en stor och vacker utställning, med många fler deltagande konstnärer än dem som refererats till här. Den visas ända fram till i slutet av augusti, och det är bra, för det är mycket att ta in under ett enda besök.

Kerstin Gustafsson Figueroa

Hurting and Healing. Tänk dig ett annat kulturarv kan ses från 19 mars – 28 augusti på Tensta konsthall.
Utställningen är curerad av Charles Esche i samarbete med Susanne Ewerlöf och Cecilia Widenheim och producerad tillsammans med Van Abbemuseum, som också ställt en rad verk till förfogande. En rad program med anknytning till utställningen kommer att anordnas i samarbete med Accelerator, som är Stockholms universitetets nya konsthall. 

Print Friendly, PDF & Email