Numera hör jag journalister säga att de inte har några åsikter. Det oroar mig.
Frasen ”show, don’t tell” används för att beskriva journalistens roll. Berätta istället för att tycka, för att inte bli en aktivist. Så är det, absolut. Men vad du berättar och vem du talar med bestämmer du som journalist. Vilket håll du tittar åt avgör vad du ser.
Det finns de som menar att en journalist inte får gå i en demonstration på 1 maj, även om du är fackligt ansluten. Varför inte? Jag undrar, om du bor i en bostadsrätt får du skriva om bostadspolitik? Om du skriver om bilar, får du ha egen bil? Var går gränsen? Det blir löjligt till slut.
Jag måste ha intervjuat tusentals människor vars åsikter jag inte delar
Såvitt jag vet har vi fortfarande åsiktsfrihet i det här landet. Men att ha åsikter betyder inte att för den skull vara partisk och osaklig. Jag måste ha intervjuat tusentals människor under mina år i branschen, vars åsikter jag inte delar. Men jag kan sortera, värdera och göra en professionell intervju. Ändå. Det är mitt jobb.
Vi bär alla med oss våra erfarenheter och kunskaper. Konstigt vore det annars. En journalist utan åsikter blir en megafon åt den som skriker högst. Eller betalar bäst.
Själv tänker jag demonstrera på 1 maj, det har jag alltid gjort.
Kerstin Gustafsson Figueroa
