Bild på medelålders blond kvinna som vilar huvudet i handen.

Det finns mycket som kan diskuteras när det gäller nyhetsbevakningen i medierna idag, i en tid av krig, klimatkatastrofer och kriminalitet. Men det här handlar om lokaljournalistik.

I söndags läste jag som vanligt morgontidningen. Det var inte rubriken Efter gängkriget – Järva tryggare igen: ”Blir glad när jag går runt i Rinkeby” som fick mig att vråla rätt ut. Nog för rubriken är vågad, vill inte jinxa, skulle inte använda den själv. Nej, det var att verksamhetschefen för den ”ideella föreningen” Fastighetsägare i Järva fick rollen som ciceron under reporterns rundvandring.

Herregud, Järva har massor med ideella föreningar, men Fastighetsägare i Järva är inte en av dem

Ideell förening? Herregud, Järva har massor med ideella föreningar, men Fastighetsägare i Järva är inte en av dem. Det må vara en förening på papperet, men den består av 29 (!) medlemmar; privata och kommunala fastighetsägare och några bostadsrättsföreningar. Vilken ideell förening har en verksamhetschef och fem personer anställda? Det är avlönade tjänstemän som träffas på mötena.

Verksamhetschefen går runt och berättar om den ökade tryggheten. Det bästa exemplet på lyckade insatser tycker hon är trappan på Skårbygränd i Rinkeby, där grillen revs. Trappan som inte ens har en ramp för dem som behöver.

Har DN inga chefer längre? Ingen faktakoll innan de publicerar en helsidesartikel? Här finns så många fel att artikeln kan betecknas som fake news.

Kerstin Gustafsson Figueroa

Print Friendly, PDF & Email