Drygt 900 nya bostäder planeras i Akalla

Ett grönområde vid Hanstavägen i Akalla ska byggas om till butiker och bostäder. Byggnationen ska förstärka kopplingen mellan Husby och Kista och göra området till ett “urbant stråk”. Av de 906 planerade bostäderna kommer enbart 30 procent vara hyresrätter – något som väcker frågor hos boende i området.

Platsen för det planerade bygget är en cirka 600 meter lång sträcka vid västra sidan av Hanstavägen, mot bostadsområdet i Husby och närliggande naturmark. Området stäcker sig från Norgegatan i söder till Telemarksbron i norr. 580 nya bostadsrätter, 161 hyresrätter och 165 studentlägenheter ska byggas. Tre mindre parklekar kommer behållas av det befintliga grönområdet.

Arne Johansson (bilden ovan) är ordförande i Norra Järvas stadsdelsråd och boende i Järva. Han ser gärna att området vid Hanstavägen byggs om, men funderar över hur tillgängliga de nya bostäderna kommer vara för boende i Järva.
– Det finns en extrem bostadsbrist, så visst behöver det byggas. Men det byggs ju inte för folk som oss, vi kommer inte ha råd att bo i de där nya bostäderna, säger Arne Johansson.

Annons:

När folk samlas på liten yta innebär det försämrad livskvalitet för de boende

Arne Johansson uttrycker oro för att det byggs för trångt i området och att för lite solljus kommer nå in till lägenheterna. Han tror även att boende kommer få för få gemensamhetslokaler och för små lekparker i relation till mängden människor som kommer flytta in. 

– Risken finns också att nya, dyra och trångt byggda bostäder också smittar av sig när förtätningen fortsätter i centrala Husby med nya höga punkthus och nya hus byggda ovanpå nästan alla parkeringshus. När folk samlas på liten yta innebär det försämrad livskvalitet för de boende, menar Arne Johansson.

Sandra Mandell är aktiv i Hyresgästföreningen och bor i Husby. Hon har lämnat synpunkter på byggnationen till de ansvariga för planprojektet. Hon tycker likt Arne Johansson att bostäderna inte är anpassade efter behoven i området. Enligt henne borde en större andel av bostäderna vara hyresrätter.
– Det största problemet är inte att vi behöver fler bostadsrätter. Vi behöver fler hyresrätter som folk med låga inkomster som bor här ute har råd med, säger Sandra Mandell.

Målet är att försöka ha en jämn fördelning av hyresrätter och bostadsrätter

Joakim Norell är projektledare på Exploateringskontoret och har arbetat med att ta fram planprojektet för byggnationen vid Hanstavägen. Han förklarar varför så få hyresrätter planerats byggas i just detta projekt.
– Om man ser till stadsdelen i stort finns det rätt många hyresrätter här. Målet är att försöka ha en jämn fördelning av hyresrätter och bostadsrätter i varje stadsdel, säger Joakim Norell.

Ökad trygghet är centralt för stadsplaneringen i området, enligt Joakim Norell. Byggnationen vid Hanstavägen är enbart en del av de framtidsplaner Stockholms Stad har för Järva rent långsiktigt. Men det i sig har ingen koppling till andelen hyresrätter i området, menar Joakim Norell.
– I Husby är det runt 80 procent hyresrätter och 20 procent bostadsrätter. I Akalla är det ungefär tvärtom. Men det gör inte Akalla tryggare än Husby. 

Vad detta innebär för boende i området kan han ännu inte svara på.
– Att göra ett område mer attraktivt innebär ju att det kommer bli ett högre tryck på bostäder i området. Mer vet jag inte i nuläget, säger Joakim Norell. 

Vice ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd Elvir Kazinic (S) tycker att det är bra att det byggs i området, men anser att det är särskilt viktigt att Järva får fler hyresrätter.
– Det viktigaste är att det byggs billiga bostäder folk kan bo i, säger Elvir Kazinic.

Det händer nu för byggnationen vid Hanstavägen:

Projektet befinner sig nu i planskedet och fram till den sjunde juni 2022 kan allmänheten lämna synpunkter på planen. Kända sakägare och boende ska få möjlighet att granska planen och tycka till. Efter samrådet ska synpunkterna samlas och planprojektet granskas. 

Efter granskningen går projektet ut för vidare beslut i stadsbyggnadsnämnden. Har man inte lämnat synpunkter innan dess kan man inte längre överklaga den nya detaljplanen. 

Sedan bestämmer kommunfullmäktige och stadsbyggnadsnämnden ifall detaljplanen ska antas. Detta planeras ske år 2023. Om detaljplanen antas och ingen överklagar vinner detaljplanen laga kraft och planprojektet förverkligas. 

Projektet är fortfarande i ett tidigt skede och kan alltså komma att ändras. 

Ines Linder och Tea Lange