Liberalerna vill att alla statliga bidrag till etniska organisationer ska försvinna.
– Det handlar om vår existens, säger Grekiska Riksförbundets ordförande Moissis Nikolaidis.
På 1970-talet infördes det statliga stödet till de etniska organisationerna för att invandrarna lättare skulle integreras i samhället. Men Liberalerna och Johan Persson anser att statsbidragen till de etniska organisationerna försvårar integrationen.
Moissis Nikolaidis menar att förslaget från regeringen var väntat, förr eller senare skulle det komma.
– Ja, men vi trodde inte att det var liberalerna som skulle föreslå det, utan SD. Liberalerna verkar tro att de kan vinna röster med det här förslaget, nu när de ligger så illa till, men de har fel.
Statens stöd till civilsamhällets organisationer är runt 20 miljarder per år, men stödet till de etniska föreningarna är bara en liten del. Det handlar om runt 20 miljoner som fördelas på 35-40 organisationer. Annars är det assimilering vi talar om
– Det handlar inte om några stora pengar, men för riksorganisationerna betyder det mycket.
Moissis Nikolaidis bor i Rinkeby och arbetar sedan årtionden tillbaka i den lokala grekiska föreningen. Han sitter även i styrelsen för SIOS, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige.
– Våra organisationer arbetar för att våra medlemmar ska delta i det politiska, sociala, kulturella och ekonomiska livet i Sverige. Integration betyder att vi integreras i det svenska samhället, men samtidigt kan behålla vårt språk och vår kultur. Annars är det assimilering vi talar om.
Grekiska föreningen har öppen verksamhet i lokalen i Rinkeby centrum sju dagar i veckan, från 8.30-13 och från 16-20. Verksamheten finansieras av medlemsavgifter och delvis av Grekiska Riksförbundet och det statliga stödet förbundet får. Dessutom får föreningen viss ersättning från Stockholms stad för den äldreverksamhet de bedriver. Vår verksamhet bidrar till integrationen, inte tvärtom
– Vår verksamhet är mycket viktig, särskilt för den första generationen greker som kom hit som arbetskraftsinvandring. Alternativet skulle vara att de isolerades i hemmet, det skulle leda till stora psykiska påfrestningar som i sin tur skulle belasta samhället.
Under pandemin var det svårt för föreningen att klara ekonomin. De var tvungna att halvera lokalen, och hyra ut ena delen till ett företag.
– Utan stöd från Grekiska Riksförbundet hade vi inte klarat oss under den perioden, säger Moissis Nikolaidis.
Grekiska föreningen i Rinkeby har, precis som Turkiska föreningen, lokaler vid Rinkeby torg. Båda föreningarna har funnits i Rinkeby sedan 1970-talet. Nu känns framtiden oviss.
– Ja, det ser mörkt ut. De kommer säga att pengarna ska användas till annat, men så blir det nog inte heller. Jag tycker förstås att det är viktigt med kontroll, absolut, så att bidragen används på rätt sätt och inte går till organisationer som gör propaganda för diktaturer. Vår verksamhet bidrar till integrationen, inte tvärtom, vi är bryggan över till det svenska samhället.
Kerstin Gustafsson Figueroa
