Man i muslimsk klädsel läser en rapport.

“De tolkar inte statistiken korrekt”

Nyheter

Stiftelsen The Global Villages rapport i serien Fakta för förändring visar att arbetslösheten är högre och ekonomin sämre bland svensksomalier än bland befolkningen i övrigt.
– Det är bra med fakta, men de tolkar inte statistiken korrekt, säger Mohamed Hagi Farah, den före detta medborgarvärden som har lång erfarenhet från föreningslivet i Järva.

I Sverige bor 110 000 svensksomalier och 48 procent av dem mellan 20 och 64 år hade ett arbete 2018. Motsvarande siffra för hela befolkningen var nästan 80 procent. Men redan där menar Hagi Farah att författarna till rapporten gör ett misstag.
– När de pratar om arbetslöshet så räknar de på dem mellan 26-65, men en stor del av dem är nyanlända. 45 procent av dem kom mellan 2013-2019. De har varit mellan ett till sex år i landet. I Sverige visar forskningen att det tar minst åtta år för utomeuropeiska invandrare att bli en del av samhället.

Skärmdump av en paneldebatt.
Märta Stenevi, Ahmed Abdirahman och Mohamed Hagi i en paneldebatt. Nyamko Sabuni var med på länk.

När Stiftelsen The Global Village presenterade sin rapport var Hagi Farah inbjuden till en paneldebatt med bland andra jämställdhets- och bostadsministern Märta Stenevi och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Moderatorn frågade om Hagi Farah kände igen sig i rapporten, men han svarade som en slipad politiker. “Det är bra med fakta”, sade han och sedan började han istället prata om rapporten Skillnadernas Stockholm, som kom 2015 och tydligt visade segregationen i staden.

Han tog Spånga-Tensta som ett exempel. I Spånga var det 80-90 procent av eleverna som gick ut med fullständiga betyg, 80-90 procent som arbetade och lika många som röstade i valet. I Tensta var motsvarande siffror för skola, arbete och valdeltagande runt 50 procent.
– Idag röstar vi somalier i mycket högre grad, men siffrorna från Järva är fortfarande låga. Statistiken påverkas av nya invandrargrupper som ännu inte kommit in i samhället.

Redan innan somalierna kom var statistiken i de utsatta områdena densamma

Siffrorna i Fakta för förändring visar att svensksomaliernas liv inte är lätt. Men Hagi Farah konstaterar att situationen i de så kallade utsatta områdena har sett likadan ut länge.
– Redan innan somalierna kom var statistiken densamma, när det gäller arbetslöshet, skolresultat, trångboddhet och ekonomisk utsatthet.

Med sin långa erfarenhet kan Mohamed Hagi Farah blicka bakåt och ge perspektiv. Han menar att svensksomalierna började organisera sig 2002.
– Då hade vi insett att vi blir kvar här. Vi utgör bara en procent av Sveriges befolkning, men i Rinkeby är vi mellan 40-50 procent, och därför tänkte vi att här kan vi påverka vår situation. Vi tänkte att här kan vi göra nytta, sätta krav på politiker och myndigheter.

Det var i samband med den årliga fotbollsturneringen i Rinkeby, som somalier från hela Europa deltar i. 
– Vi samlades och diskuterade vad vi kan göra för att förändra vår situation. Vi arbetade fram ett program i flera punkter. Det handlade om förskola, skola, arbete, sjukvård och fritid.

Men 2007 vände det

Skolresultaten var ett problem, så därför startade flera organisationer läxhjälp.
– Även friskolor startades, som Al Azharskolan, som fungerat i över 20 år och där eleverna har mycket goda studieresultat. Flera framgångsrika friskolor har startats sedan dess.

– Vi mobiliserade, byggde nätverk och ställde krav. Efter ett tag gav arbetet resultat. Vi saknade en vårdcentral och när ett närsjukhus på Rinkebysvängen öppnade såg vi det som en framgång. Vi fick konstgräs på fotbollsplanerna i Rinkeby och vi tänkte att nu blir det bättre.

Men 2007 vände det. Då slogs stadsdelarna samman, förvaltningen flyttade till Kista och inom några år försvann all samhällsservice i området. Banken stängde, posten, arbetsförmedlingen och försäkringskassan också. Möteslokaler och skolor stängdes, servicehus lades ner, stora arbetsplatser försvann.

Några år senare såg vi följderna av nedrustningen

– Vad hände? Några år senare såg vi följderna av nedrustningen. Husby-kravallerna var ett resultat av den negativa utvecklingen. Vi kämpar, men vi är motarbetade, det är jag ledsen att säga. Nu bor vi i en polisstat. Det enda vi får är fler poliser, kameror och ordningsvakter. Glöm inte att 95 procent här är vanliga människor, det enda problem de har är fattigdom, trångboddhet, sämre hälsa, dåliga skolresultat.

Somalierna är också en mycket ung grupp, påpekar Hagi Farah. 62 procent av dem är under 25 år  och bara tolv procent av somalierna i Sverige är över 45 år. 
– Våra unga som har överlevt, många av dem har högre utbildning, men de får inte chansen att komma in på arbetsmarknaden ändå. Anledningen är att de kommer från Rinkeby, från orten, de är stigmatiserade. Den här rapporten förstärker det problemet.

Miljarder gick till förorten under pandemin, men vi märker inte av det

Mohamed Hagi Farah tycker att stat och kommun borde satsa mer på unga människor. Mycket mer.
– Miljarder gick till förorten under pandemin, men vi märker inte av det. Våra unga borde få chansen, släpp in dem i maktens korridorer. Låt dem visa vad de kan.

Han letar fram ett av alla de papper han ständigt bär med sig och visar en bild på framsidan av en bok, som handlar om Rinkeby Folkets Hus. Bilden är från Rinkebyfestivalen år 2000. Där i folkmassan syns en somalisk man i ljus skjorta och ljus kavaj.
– Han bodde här i RInkeby, tog examen på KTH. Han sökte massor med jobb, men fick inget. Sedan flyttade han till Kenya, jobbade i internationella organisationer, jobbade en tid i London. Idag är han premiärminister i Somalia. Här fick han inte chansen.

Kerstin Gustafsson Figueroa
Bokomslag, många människor på Rinkebyfestivalen
Print Friendly, PDF & Email