Barn i Hjulsta kan skadas av förbifartens utsläpp

Artikel

Inför att beslut fattas om stora infrastrukturprojekt, som Förbifart Stockholm, anordnar Trafikverket samrådsprocesser – öppna informationsmöten – men de berörda dyker inte upp.
– Hur demokratiska är såna här samrådsprocesser egentligen?, säger Marcus Finbom, konstnär och aktivist.

Att vägar och kollektivtrafik i Stockholm ska expanderas bestämdes redan 1992 när man klubbade igenom Dennispaketet. Det var ett gemensamt beslut av Socialdemokraterna, Moderaterna och dåvarande Folkpartiet i Stockholms stad och län.  För att komma fram till en hållbar arbetsplan har bland andra forskare från Karolinska Institutet konsulterat på projektet. Trafikverket fastställde sin arbetsplan 2013 och det stod då klart att Förbifart Stockholm kommer bli en av världens längsta motorvägstunnlar, där den längsta tunneln är en 16 kilometer oavbruten tunnel mellan Kungens kurva och Hjulsta.

Bygget kommer leda till ökade utsläpp och ökade bullerljud i Hjulsta

Beslutet innebär att tunnelmynningen nära Hjulsta kommer släppa ut stora mängder avgaser i området. Folkhälsomyndigheten skriver såhär i sin senaste årsrapport om Folkhälsans utveckling: “En bestämningsfaktor, som ekonomisk utsatthet eller rökning, kan öka risken för ohälsa, men hur stark effekten är beror på om en person också är exponerad för andra faktorer som kan vara skadliga för hälsan.” I praktiken betyder det att ju fler hälsoriskfaktorer individen lever med, desto större följder kan var och en av dessa få. 

Karta Förbifart Stockholm Järvafältet
Karta Förbifart Stockholm Järvafältet

De behandlar också just hur detta i praktiken påverkar redan utsatta områden: “Personer med lägre social position utsätts oftare för många olika faktorer som kan inverka negativt på hälsan – såväl sociala och fysiska livsvillkor som levnadsvanor – vilket gör att effekten av en faktor ofta blir starkare.” Med detta på bordet börjar drabbade reagera på byggets utformning och planering. Även om tunneln ska ventileras med frånluftstorn, så luften runt tunnelmynningen inte överskrider miljökvalitetsnormen, kommer bygget av vägen fortfarande leda till ökade utsläpp och ökade bullerljud i Hjulsta. 

Det blir en knutpunkt som blir väldigt belastad och stor.

Trafikverkets Anna Nordqvist menar att vägen går över jord vid Hjulsta eftersom trafikplats Hjulsta är en knutpunkt med E18 och skulle avge en för stor mängd avgaser för att kunna ventileras som tunnel. 
– Det blir en knutpunkt som blir väldigt belastad och stor. Att få till en tunnel i det området var inte görligt varken utrymmesmässigt eller rent tekniskt, säger Anna Nordqvist. 

Hon menar också att marken nära Hjulsta inte är optimal för tunnelbygge, och att det är en bakomliggande orsak. 
– Just i det området är det inte berg utan det är lera. Vi hade alltså behövt gräva upp hela området. Det får inte plats, säger Anna Nordqvist. 

Klimataktivister protesterar mot Förbifart Stockholm i Hjulsta 2019

En som engagerat sig mot Förbifart Stockholm är Marcus Finbom, som bland annat skapat ett konstprojekt mot bygget. Han berättar om protesterna som hållits mot förbifarten och säger att beslutet 2013 då tunnelsträckningen fastställdes nådde de berörda först efter att beslutet klubbats igenom. 

Det är svårt att få folk att engagera sig

– Då skrev också tidningarna om det på ett annat sätt. Innan var det folk som vet hur man gräver fram samrådsbeskrivningar på Trafikverkets hemsida som reagerade. De flesta människor är ganska upptagna med annat än att leta reda på sånt, säger Marcus Finbom.

Det är genom samråd som Trafikverket kommunicerar med medborgarna. Under dessa möten har vem som helst möjlighet att ställa frågor eller uttrycka synpunkter under processens gång. Marcus Finbom menar dock att Trafikverket kunde varit bättre på att kommunicera ut hur och när dessa möten skulle äga rum. 
– De som drabbas hårdast visste inte om det förrän beslutet redan var klubbat. Hur demokratiska är såna här samrådsprocesser egentligen?

Tanken med samrådsprocesserna är att alla drabbade eller intresserade från området ska kunna uttrycka sina åsikter. Anna Nordqvist förklarar att det finns en tydlig lagstiftning över hur samråd och kallelserna till dessa ska gå till. Däremot är det enligt henne inte en självklarhet att kallade dyker upp.
– Det är svårt att få folk att engagera sig. Inför att vi skulle börja bygga Förbifart Stockholm har vi haft mycket olika informationsträffar i Järvaområdet och det har varit svårt att få folk att komma, säger Anna Nordqvist. 

Även om de boende inte har kommit finns det andra som yttrat sig

Har ni utvärderat det låga engagemanget? 

– Nej, men jag kan inte säga att engagemanget varit lågt, det har varit väldigt väldigt högt. Vi har haft väldigt mycket olika synpunkter. Det har varit ett högt engagemang kan jag säga.

Anna Nordqvist trycker dock på att inte bara boende, utan också föreningar och myndigheter bjudits in till samtal.
– Så även om de boende inte har kommit finns det andra som yttrat sig.

Anna Nordqvist anser inte att Trafikverket borde agerat annorlunda, trots det låga deltagandet bland de boende hon berättat om. Eftersom Förbifart Stockholm är både välkänt och omskrivet borde det inte undgå någon. 
– Om man jämför med ett annat vägbygge är det väldigt välkänt, säger hon.

Av hennes svar att döma ligger en del av ansvaret alltså hos individen.  

Barn är mest sårbara för avgaserna

Runt tunnelmynningarna ligger flera förskolor och skolor. Enligt Naturvårdsverket är barn de mest sårbara för avgaserna. Utsläppen kan till exempel orsaka försämrad lungutveckling och astma hos barn. 

Av åtta tillfrågade rektorer för elva närliggande skolor och förskolor svarar fem. Vissa av dessa rektorer ansvarar dock över fler än en verksamhet, vilket betyder att svaren berör sammanlagt sju närliggande skolor och förskolor. Bland dessa har endast en förskola har varit med i Trafikverkets samrådsprocess.

Hjulsta grundskola ligger nära förbifartsbygget

Eija Vättö är rektor för Solstrålens förskola och Månstugans förskola nära Hjulsta tunnelbanestation. Hon berättar att de har deltagit i Trafikverkets samrådsprocess.
Ja, det har vi. De var på Förskolan Solstrålen. Vi fick berätta vilka nackdelar och farhågor vi kan se. Vi blev också tillfrågade vilka naturområden och skogar vi besöker med barnen, säger Eija Vättö.

Bassem Jerbi är rektor för Hjulsta grundskola och säger att Trafikverket inte kontaktat honom om Förbifarten under hans tid på skolan. Han ställer sig negativt till trafik runt skolor.
– Jag har inte reflekterat över just hur avgaser påverkar våra elever i och med bygget av förbifarten. Jag tycker generellt att all trafik runt skolor är av negativ art på många sätt, inte bara utifrån avgaser men även buller och annat, säger Bassem Jerbi.

Varken kallelsen till samrådsprocess eller information om bygget verkar alltså nått fram till merparten av skolorna. 

Evelina Emås
Lovis Bratt Deland

Under våren har studenter från JMK, enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, samarbetat med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras granskande artiklar under sommaren.

Print Friendly, PDF & Email