Att bränna koranen med respekt

Krönika

KRÖNIKA Jag är född i ett samhälle där man inte kunde ifrågasätta att koranen är Guds ord. Men även i det samhället kunde man bränna koranen. Man brände koranen i respekt för det var det enda sättet att den heliga skriften inte skulle hamna i smuts och olämpliga sammanhang. 

När böcker ofta använts går böckerna sönder. Bindningen lossnar och bladen faller av. Frågan var hur man kunde omhänderta den uttjänta koranen eller blad av den heliga skriften. Att strimla bladen eller boken var inte tillräckligt respektfullt. Risken fanns att spår av Guds ord var kvar. I all sin enkelhet var det mest respektfulla sättet att garantera att Guds ord inte hamnade i smuts eller felaktiga sammanhang att bränna den uttjänta koranen. Man fick bränna koranen i respekt, i annat fall var koranen helig.

Paludans problem är att människor med olika tro lever tillsammans i en demokrati

Den koranbränning vi har bevittnat av högerextremisten Rasmus Paludan sker inte med respekt för koranen. Den uppenbara avsikten är att hata och försvåra mellanmänskligt umgänge. Rasmus Paludans största problem är att människor med olika tro, eller utan tro, lever tillsammans i en demokrati. Han är en fanatiker, som alla andra fanatiker. 

Yttrandefriheten är inte utan begränsning

Går det att försvara Rasmus Paludans hatkampanj i demokratins namn? I en demokrati tolereras många besvärliga och icke önskvärda tankar, men yttrandefriheten är inte utan begränsning. Din yttrandefrihet slutar när du kränker andra människors frihet och den allmänna ordningen i vårt demokratiska samhälle. Den våg av koranbränningar vi har sett under påskhelgen uppfyller de krav lagstiftaren föreställde sig när yttrandefriheten kan begränsas. Man får inte missakta andra människor. Tidpunkten för hans turné är väl vald, det är ramadan och påsk.

I en demokrati finns flera rättsprinciper, som tanke-, samvets- och föreningsfrihet, men också religionsfrihet. I varje given situation ska det göras en avvägning mellan de olika skyddade värdena. 

Religionsfriheten har starkt skydd i grundlagen, mycket starkare än det ofta framförs i den allmänna debatten. Sverige har inte alltid haft religionsfrihet. Religionsfriheten trädde i kraft 1952 och betyder bland annat rätten att sluta sig samman i religiösa grupper eller byta religion. Koranbränning är säkerligen en del av det som skyddas av religionsfriheten, men att uppleva bokbål 2022 luktar censur.

Det finns bara en vinnare i den här hatkampanjen

Rasmus Paludan är verksam politiker i Danmark, men han vill saluföra sin hatkampanj i Sverige. Varför? Om det har vi inte fått någon förklaring i mainstream media. Men det är tydligt att han hatar muslimer och vad de symboliserar och han vill splittra vårt samhälle som bygger på principer som yttrandefrihet och religionsfrihet. Hans hatkampanj är tillägnad att skada den pluralistiska grundbulten i varje demokratiskt samhälle, hans hatkampanj är ägnad att missakta gruppen muslimer, vilket i sig är ett brott enligt svensk lag.

Det finns bara en vinnare i den här hatkampanjen och efter de våldsamma incidenterna som ägde rum under påskhelgen. Det är den högerextrema politikern Rasmus Paludan. Han vill slå in en kil i vår sammanhållning och med de våldsamma upploppen kan han konstatera att han nått en viss framgång i sin hatkampanj. 

Varför låter vi oss definieras av en dansk högerextrem politiker?

Awad Hersi
Print Friendly, PDF & Email