Afrosvenskar är, tillsammans med de svenska romerna, fortsatt den minoritet som utan konkurrens utsätts för flest hatbrott och är mest socioekonomiskt utsatt. Det konstaterar Afrosvenskarnas Riksorganisation i en ny rapport, som presenterades igår.
I rapporten konstateras att den svenska arbetsmarknaden i hög grad präglas av segregering och att afrosvenskar tenderar att ha lågstatusyrken även i förhållande till utbildningsnivå. Afrosvenskar är sämre representerade i högstatusyrken, och även inom samma yrkeskategori har afrosvenskar väsentligt lägre löner i genomsnitt än övriga svenskar.
Ojämlikheten följer med även till en andra generation. Det är mer än sju gånger så sannolikt att afrosvenska barn är trångbodda jämfört med vita barn. Utrikesfödda afrosvenska barn har den största sannolikheten, 18,8 procent, att inte bli behöriga till nationella gymnasieprogram.
Sverige behöver införa statistik baserad på ras
Den 5 januari 2023 lämnade regeringen in Sveriges tjugofjärde och tjugofemte periodiska rapport till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering. Afrosvenskarnas Riksorganisation har tagit fram en alternativ rapport, som presenterades den 21 mars, på den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. Ett av kraven som Afrosvenskarnas Riksorganisation kommer fram till i sin rapport är att Sverige behöver införa statistik baserad på ras, för att bättre kunna följa upp och korrigera missförhållanden.
Rapporten ”Afrofobi – en kunskapsöversikt över afrosvenskars situation”, som gavs ut 2014, var den första auktoritativa uppskattningen över antalet afrosvenskar. Med ledning av samma metod byggd på registerdata från folkbokföringsregistret beräknar huvudförfattaren Tobias Hübinette att afrosvenskar den 31 december 2021 utgjorde cirka 350 000 personer, vilket nästan innebär en fördubbling på bara ett decennium.
Kerstin Gustafsson Figueroa
Källa: Afrosvenskarnas Riksorganisation.
