Kvarnbyskolan i Rinkeby har beskrivits som ett praktexempel för hur man lyckas omvandla en problemskola till en framgångsskola. Flera föräldrar vittnar om att de är nöjda med skolan. Samtidigt visar de senaste enkäterna på att studieron på skolan blivit sämre.
Skolan har gjort en resa. På några år har man gått från att ha problem med otrygghet och stök till att nu se tydliga förbättringar. 2022 anställdes rektorn Liza Lundgren vilket delvis sammanfaller med den tid som förändringsarbetet tog sin början.
– Vi slutade kalla svårigheter för “utmaningar” och erkände dem istället som hinder. Exempelvis språkbrister i området och svag studiero i klassrummen, säger Liza Lundgren.
Skolan gick bland annat in i ett projekt som heter “Samverkan för bästa skola”. Ett treårigt projekt där skolan tog in externa aktörer som kunde komma med åsikter om vad skolan behövde arbeta med. Idag ses skolan som en exempelskola för att det går att förbättra resultaten.
Bilden som ges är nästan uteslutande positiv
Det har märks klart och tydligt i media. Letar man efter nyheter och artiklar om Kvarnbyskolan i Rinkeby så är bilden som ges de senaste åren nästan uteslutande positiv. I juni 2024 skrev DN ett större reportage om hur skolan vänt stök till studiero. Skolan tar också emot studiebesök från andra skolor och i mars 2025 var en delegation från Centrumskolan i Växjö på plats för att ta lärdom av Kvarnbyskolan.
Trots den positiva mediebilden visar elevenkäter från 2024 att framför allt studieron försämrats. 2024 ansåg ungefär 55 procent av eleverna att studiemiljön på skolan var bra. En siffra som låg på 85 procent år 2022. Liknande trender går även att hitta i elevenkäter för årskurs två och bland föräldrar där det framför allt är studieron och arbetsmiljön som dalat.
Ayan Hussein har en son som går i årskurs tre på Kvarnbyskolan. Hon bor i Märsta men är född och uppvuxen i Rinkeby. Tack vare sitt jobb har hon kunnat sätta sin son på Kvarnbyskolan, samtidigt arbetar hon på distans från Rinkeby.
– Jag fick världens bästa uppväxt i Rinkeby och vill att min son också ska få det, säger Ayan Hussein.
Personalen på skolan är där för att hjälpa till
Det är uppenbart att hon gillar skolan. Hon hyllar engagemanget från rektorer och lärare och hur bra kontakten är mellan skolan och föräldrar.
– Jag har svårt att sätta gränser och då känns det verkligen som att personalen på skolan är där för att hjälpa till.
Att studiemiljön skulle ha försämrats de senaste åren är inte en bild hon delar. Ayan Hussein tycker inte att studiemiljön försämrats. Hon menar att det handlar om att fler föräldrar behöver engagera sig i sina barns skolgång. Något som hon säger att personalen på skolan uppmanar till.
– Det hämtar olika idéer och vill verkligen att man är engagerad, och det har också lett till att föräldrarna bryr sig. Skolans engagemang smittar av sig, säger Ayan Hussein.
Något hände när den nya skolledningen kom på plats
En annan förälder som engagerar sig för sina barns skolgång är Leyla Barsaye. Hon är en av ledarna i det föräldraråd som har funnits på skolan sedan 2023. Leyla har haft barn på skolan i många år, men hon upplever att något hände när den nya skolledningen kom på plats.
– Det har framför allt varit bra de senaste åren när den nya ledningen kom in. Det har blivit ett bra samarbete, säger Leyla Barseye.
Leyla Barseye känner inte igen sig i bilden att ordningen på skolan skulle försämrats de senare åren. Hon menar dock att språkkraven är för låga.
– Jag känner att man lägger ribban lågt just när det gäller svenska. Och jag är inte nöjd med det. Men det gäller hela Järva tyvärr, säger Leyla Barseye.
Alexander Eremeev
Matilda Hestréus
Christian Lindström
Under våren 2025 samarbetar studenter från JMK, Enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, med Nyhetsbyrån Järva.
