Inga Harnesk

Vi lever i ett föränderligt samhälle

Krönika

Tiderna förändras – och vi med dem – mer eller mindre vill jag påstå. Jag har för min del en förmåga att hålla mig kvar i umgänget med folk som inte verkar ha bråttom med att förändras – efter tidens krav. Hur länge till kan man göra det?

Jag talar alltså om det digitala samhället som vi lever i nu. Vi i gruppen är inte särskilt intresserade av att lära oss IT-hanteringen, men är mycket imponerade av de ännu äldre som gör det.

Rätt snart märkte man hur viktigt det är med fysiska möten mellan människor

Under den pågående långvariga corona-pandemin, som ju fortfarande medför stora begränsningar, har vi alla upptäckt hur mycket fysiska möten med släkt och vänner, arbetskamrater och till och med blotta åsynen av folk ute i trafiken, betyder. Digitala verksamheter spreds snabbt, där det var möjligt, när kraven på isolering infördes. Rätt snart märkte man även där, hur viktigt det är med fysiska möten mellan människor.

Det finns annat som förändras och det är ju våra sociala villkor. Förr fanns fattiga och rika beroende på utbildningsbakgrund och yrken. Idag har vi allmän skolutbildning ända upp till studenten numera. Därefter kan man studera vidare med studielån om man behöver. Men skillnaderna består.

Vi hoppas att föräldrar, grannar, skola och samhälle ska kunna få stopp på skjutningarna

Fortfarande gör man skillnad på ”invandrare” och ”svenskar” tills man vant sig vid att svenskar kan ha annan hudfärg och annan tro. Och skillnad mellan människor i de ”utsatta förorterna” som de kallas – och övriga medborgare. Vi som bor här hoppas att föräldrar, grannar, skola och samhälle gemensamt ska kunna förändra det klimat som leder till kriminalitet och få stopp på dödsskjutningarna i området. Snabbt.

Nu har man löst den tillfälliga regeringskrisen i Sverige och det känns som om isoleringen under pandemin nästan är över. Att jag igår dessutom fick långväga besök av tre små barnbarnsbarn och deras föräldrar var otroligt positivt. Allt var som vanligt sådana gånger: stolthet och kramar – och vad sägs om en fika med glass och rabarberpaj i solgasset?

Inga Harnesk
Print Friendly, PDF & Email