Under torsdagsmorgonen höll regeringen pressträff om förslaget på så kallade säkerhetszoner, och som är tänkt att träda i kraft den 28 mars. En visitationszon som regeringen menar ska gälla i högst två veckor i taget.
– Konkret innebär det att polisen ska få utvidgade befogenheter att visitera i ett visst geografiskt område under en viss tid, och under vissa förutsättningar som är uppfyllda, sade justitieminister Gunnar Strömmer, M, under pressträffen.
Regeringen menar att “säkerhetszoner” är en mer rättvis benämning mot bakgrund att det inte enbart handlar om kroppsvisitering, utan även husrannsakan av fordon. Enligt dem kommer åtgärden att ge polisen rätt ramar för att bekämpa brottsligheten.
– Säkerhetszoner är nästa steg för polisen att få ytterligare verktyg i kampen mot gängkriminaliteten, det krävs därför en kvalificerad befogenhet. Det är ingen universallösning men en möjlighet att kyla ner situationen, sade Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för KD.
Det finns en misstro att svenska poliser kommer använda denna lagföring för att diskriminera
Det ska inte krävas någon konkret brottsmisstanke för polisen att vidta åtgärder, samtidigt som ett ingripande aldrig ska kunna motiveras enbart eller i huvudsak på grund av etnicitet eller nationalitet.
– Det finns en misstro att svenska poliser kommer använda denna lagföring för att diskriminera folk. Vi har en av världens mest välutbildade poliskårer, därför tror jag inte att denna lag riskerar att öka rasprofilering och diskriminering, sade Martin Melin, talesperson för L i polisfrågor.
Storleken på visitationszonerna kommer enligt regeringen att bli en bedömningsfråga. Det kan handla om en specifik plats, men även om en större eller mindre del av en stadsdel. Något som dock inte ska uteslutas är att polisen själva kan komma att göra en bedömning om storlek.
– Det är tacksamt att man kan luta sig mot det danska exemplet som arbetat med dessa frågor under en längre tid, och där polisen sett att säkerhetszoner varit ett väldigt effektivt verktyg, sade Richard Jomshof, SD, ordförande i justitieutskottet.
Ur ett polisiärt perspektiv kommer detta försätta poliser i konfliktfyllda situationer
Leandro Schclarek Mulinari, lektor i kriminologi på Stockholms universitet, kommenterar regeringens lagförslag om visitationszoner per mejl.
– Inom kriminologin skiljer vi mellan att regera mot brott, och regera genom brott. Detta är ett försök att visa handlingskraft, men som inte kommer påverka polisens möjligheter att förebygga brottslighet i positiv mening. Tvärtom riskerar denna typ av åtgärder att fördjupa konflikter mellan grupper som redan nu rasprofileras i stor utsträckning och polisen.
Han ser heller inte hur detta lagförslag ska gynna polisens brottsbekämpande arbete.
– Som forskare är jag orolig för vår demokrati när grundläggande legala principer och mänskliga rättigheter åsidosätts. Ur ett polisiärt perspektiv är det också så att detta kommer försätta poliser i konfliktfyllda situationer, skriver han.
Suleiman Ibrahim
Förslaget om säkerhetszoner är en av flera åtgärder som regeringen valt att fokusera på under den första halvan av 2024 för att hålla tillbaka brottsligheten.
• Januari: Dubbla straff för grovt vapenbrott och otillåten hantering av explosiva varor
• Februari: Preventiva vistelseförbud
• Mars: Säkerhetszoner
• April: Stärkt skydd för vissa polisanställda
• Maj: Vräkning av kriminella
• Juni: Ökade möjligheter att ta brottsvinster
• Juli: Fler preventiva tvångsmedel
