Vart har Ali tagit vägen?

Nyheter

Vad hände med “Långe Ali”, Ali Abdukadir, som var enhetschef för Sociala insatsgruppen, SIG, i Spånga-Tensta? Han som byggt upp hela verksamheten och arbetat i stadsdelen så länge att han betraktades som ett naturligt inslag i stadsbilden.

 – Jag har inte sett honom sedan i vintras, säger Aweiz Abdulkadir, en av killarna som lämnat det kriminella livet tack vare SIG. Vi vet inte vad som hänt.

– Ali har varit avgörande för mig, för min vändpunkt i livet. Jag kommer alltid att känna den största respekt för honom, säger Aweiz Abdulkadir. När Ali är borta, är det ingen som står upp för oss.

Ali Abdukadir kom till Sverige en dag 1976, på flykt från ett annalkande krig i sitt hemland Somalia. Den dåvarande somaliske diktatorn Mohamed Siad Barre rekryterade unga män till det som året därpå skulle utvecklas till Ogadenkriget.

Ali Abdukadir, även känd som Långe Ali, har inte synts till på länge i Tensta. Bild: Kerstin Gustafsson Figueroa

Ali hamnade i Tensta redan första natten i Sverige. Han bodde hos en landsman, som var gift med en svenska, i en lägenhet på Tensta allé. Sedan placerades han på ett hotellhem i Farsta, tillsammans med andra flyktingar från hela världen. Men tids nog kom han tillbaka till Tensta och där har han arbetat i förvaltningen i drygt ett kvarts sekel. Han har arbetat med allt från Storstadslyftet, till handläggare på socialtjänsten och med Järva manscentrum. De senaste sex åren har Ali Abdukadir arbetat som ansvarig för Sociala insatsgruppen. Han har under de här åren tagit hand om 300 unga kriminella, det handlar nästan uteslutande om killar (bara tre tjejer under sex år) som vill bort från en kriminell livsstil.

Jag är ett bevis på att verksamheten fungerar.

Verksamheten som bedrivs i de sociala insatsgrupperna i ytterstadsområdena har både analyserats och kritiserats. Det har påståtts att verksamheten är för dyr och inte ger väntade resultat. Men av de 300 unga männen i Järva är det 90 procent som det gått bra för, 270 av SIG:s deltagare har inte återfallit i brott. Aweiz Abdulkadir är en av dem.

– För mig och många andra har SIG varit räddningen, säger han. Jag är ett bevis på att verksamheten fungerar.

Ali Abdukadir hade semester i höstas. Dagen efter att han rest iväg kallade dåvarande avdelningschefen Ditte Westin in grabbarna som ingick i OVE, Ortens verklighet, en verksamhet för dem som vuxit ur SIG och började närma sig 30. Plötsligt ändrades premisserna, Ali var inte längre deras chef och tio av tolv killar i OVE fick veta att projektet var slut för deras del.

När Ali Abdukadir kom tillbaka från ledigheten strax före jul skedde två dödsskjutningar i Järva. Två unga män bragtes om livet och Ali kände dem båda. Naturligtvis, Ali känner de flesta. Dagarna efter dödsskjutningarna arbetade Ali dag och natt, tog hand om familjerna, roddade med praktiska saker som begravning, hjälpte dem i kontakten med myndigheterna, ställde upp praktiskt och känslomässigt. Det slet på honom. Sedan dess har han inte synts till.

När Ali var chef var det ingen som gick från SIG utan att ha fått hjälp.

Sociala insatsgruppens arbete fortsätter, men har förändrats. Tidigare arbetade SIG med unga upp till 29 år från hela Järva, men numera har Spånga-Tensta en verksamhet och Rinkeby-Kista ska starta en egen. Ali Abdukadir är fortfarande enhetschef formellt, men i början av maj utlystes en tjänst som biträdande enhetschef för SIG i Spånga-Tensta. Avdelningschef är Abdi-Nur Isse numera, verksamheten har flyttats till socialtjänsten.

SIG finns kvar i lokalen i den tidigare förskolan på Tisslingegränd 48 i Tensta. Två gånger har det varit inbrott i lokalerna, något som aldrig tidigare skett. Dörrarna till lokalen är numera låsta. Ingen kan gå dit spontant, för att fråga något, prata lite, få lite stöd. Nu för tiden måste man boka tid för att få komma i kontakt med SIG. Det ställs också högre krav för att få bli deltagare i sociala insatsgruppen.

­ – Jag känner två killar från Rinkeby som precis kommit ut från fängelset, säger Aweiz Abdulkadir. De vill hoppa av det kriminella livet och sökte hjälp hos SIG. Men de togs inte emot i Tensta, utan hänvisades till Rinkeby. Men där har de inte kommit igång med verksamheten än. Nu ser jag ena killen i centrum varje dag, han bara sitter där. Hur länge dröjer det innan han är tillbaka i sitt gamla liv?

Aweiz Abdulkadir skakar på huvudet.

– När Ali var chef var det ingen som gick från SIG utan att ha fått hjälp. Nu hamnar de här killarna mellan stolarna. Det finns ingen glöd längre.

Men vad har hänt med Ali? Vart har han tagit vägen?

– Jag är sjukskriven, säger han själv.

Han säger inte mer än så. Inte än.

Kerstin Gustafsson Figueroa
Print Friendly, PDF & Email