Traditionsenligt var det barnen som bar facklorna när Valborgsmässoelden på Husby gård skulle tändas.
– Välkomna för att fira våren, och kanske med den ett spirande hopp om en bättre framtid, sade Arne Johansson, från Norra Järva stadsdelsråd, som var årets valtalare.
Kvällen började mulet och grått, och sedan kom ett kort regn. Men så sprack himlen upp och solen lyste och värmde allt och alla.
– Jag är född och uppvuxen i Husby och har varit här många gånger, sade mamma Kaddy, som var där med sonen Muhammed och en liten dotter i vagnen.
Det fanns tävlingar för alla hågade med hemliga priser, grillkorv och popcorn, hembakat och fika inne i kaféet, såpbubblor och kritor att rita med. Barnen lekte i parken bredvid, och konsthallen var öppen med utställningen om Husbys historia. Det fanns något för alla.
Socialdemokraterna hade ett eget bord, där det fanns saft och ballonger.
Daniel Riazat, Vänsterpartiets riksdagsman från Kista, grillade korv hela kvällen. Han är en av talarna under mötet i Kungsträdgården efter demonstrationen på 1 maj.
– Jag ska prata bland annat om bankdirektörer och välfärdsbrottslighet och om Palestina, sade han.
Familjen Bayoumy hade lagt ut en filt i väntan på att Valborgsmässoelden tändes. Och under hela kvällen kunde de, och alla andra, höra när Kvinnor på gränsen sjöng sånger från när och fjärran.
Precis innan elden skulle tändas talade årets vårtalare, Arne Johansson. Han berättade om Husbys moderna historia av mobilisering och motstånd. När Husbyborna går samman har de vunnit viktiga segrar.
– Vi böjer oss inte i den kalla motvinden, sade han.
Han påminde om att efter Valborg så kommer första maj, och avslutade med att citera Anders Österlings sång till våren:
– Vi måste tro att intet är för sent, att allting kan förnyas, att våren är kommen, att våren är kommen igen.
Kerstin Gustafsson Figueroa