Något i det nya folkhemmet har gått förlorat
Vi ser oss gärna som en av världens första och främsta välfärdsstater. Men Sveriges tid som välfärdsnation är dock kort för några av oss. I Per Albin Hanssons folkhem fanns inte plats för några ”idioter”. Det samhälle som inte skulle göra skillnad på kelgrisar eller styvbarn, hade märkligt svårt att inkludera människor med funktionsnedsättningar. Hur har det sedan gått?