Löfven 2019

Stefan Löfven: “Klassamhället består – om än i ny tappning”

Nyheter

I strålande sol samlade landets statsminister den hittills största publiken under Järvaveckans partiledartal.
 – De skriande ekonomiska orättvisorna måste bort, sade Stefan Löfven. 

Han började sitt tal med att citera Per-Albin Hansson, den svenska statsminister som en gång myntade begreppet “folkhemmet”. För nästan 100 år sedan pekade Per-Albin Hansson på de skriande ekonomiska klyftorna i samhället. Talet riktade sig till de unga, och likadant gjorde Stefan Löfven.
 – Alla landets söner och döttrar måste beredas möjligheter till icke blott en god försörjning – utan också kunna njuta allt det goda som gör livet mänskligt rikt. Det gäller än idag.

Stefan Löfven konstaterade att efter 100 år av demokrati, som finns klassamhället kvar. “Om än i ny tappning.”
 – Det är upp till oss att avgöra om det nya decenniet ska bli ett steg tillbaka eller ett nytt språng mot ökad jämlikhet.

Ni är detta lands söner och döttrar

Han undrade varför en ung och begåvad, men fattig, tjej i Järva ska behöva se hur hennes arbetande mamma gruvar sig för hur det ska bli när hon går i pension. Och samtidigt se hur bolagstopparna tjänar 358 000 kronor per dag.
 – Ska hon behöva se hur det saknas resurser till skolor och vårdcentraler, samtidigt som våra fyra storbanker gör en årlig vinst på 112 miljarder kronor?

 – Ni unga som växer upp här, ni är detta lands söner och döttrar, ni ska ha samma startmöjligheter, ni ska också kunna njuta av allt det goda som gör livet mänskligt rikt.

Jag hade inga perfekta betyg i skolan

I dessa tider av skolavslutningar talade statsministern om de tusentals  unga som står på skolgården med slutbetyg och tänker på framtiden. Och även om det var länge sedan, så mindes han hur han kände själv kände sig den dagen.
 – Jag hade inga perfekta betyg i skolan och hade inte klart för mig vad det skulle bli av mig. Och hade någon sagt att du kommer bli statsminister en dag, då hade jag antagligen trott att han var berusad.

Stefan Löfven pratade om de pojkar som slutar skolan med ofullständiga betyg och inte känner att de har något val alls, och därför blir lätta att rekrytera till kriminalitet.

Oerhört trångsynt att bara prata om hårdare straff

 – Visst krävs det fler poliser, och visst krävs det hårda straff. Men bakom varje person som dödas finns många som vill ta deras plats. Det är oerhört trångsynt att bara prata om hårdare straff. 

 – Alla förtjänar att se en väg framför sig av hopp och framtidstro, så att de inte lockas att ta platsen från den som hamnat i fängelse. Det krävs en rejäl samhällsförändring nu.

Det finns inga enkla lösningar, menade Stefan Löfven, utan det krävs samarbete. Det samlade Sverige är så mycket starkare än de kriminella gängen.

I de rikaste områdena är ungas konsumtion av droger störst

 – Det är inget förortsproblem, utan ett samhällsproblem. Det över hela landets gränser som vapen droger kommer in. Och det är i de rikaste områdena som de ungas konsumtion av droger är störst.

Statsministern betonade skolans betydelse och hur viktigt det är att bygga bort trångboddheten. En betydande del av talet ägnade han även åt frågan om hedersproblemen.

Samhället ska aldrig vända bort blicken

 – Hedersförtryck måste bestraffas, samhället ska aldrig vända bort blicken. Insatser ska kunna göras utan föräldrarnas samtycke. Kunskap om hedersförtryck blir en obligatorisk del av utbildningen av lärare, socionomer och jurister.
 – Alla har rätt att känna stödet från ett starkt samhälle. Alla vårt lands söner och döttrar har lika rätt att leva sina liv i frihet.

Enligt Stefan Löfven är jämlikhet vägen bort från orättvisorna i samhället.
 – Jämlikheten är nyckeln till gängkriminaliteten och till befrielsen från hedersförtryck. Det är den mest avgörande kraften för att besegra segregationen. Alla våra barn ska kunna njuta av allt det goda som gör livet mänskligt rikt.

Sörj inte! organisera dig! Nyckeln är folklig organisering

Avslutningsvis plöjde Stefan Löfven genom frågor om klimatomställning och global rättvisa, om hur Sverige har utvecklats i ett historiskt perspektiv; från att ha varit det minst demokratiska landet i Västeuropa i början av 1900-talet och till att bli ett av världens mest jämlika länder. Han citerade Erik Bengtsson, en ekonom-historiker från Lund, vars forskning visar att nyckeln till den svenska demokratin var stark folklig organisering. Det var nykterhetsrörelsen, frikyrkorna och arbetarrörelsen som drev utvecklingen framåt.

 – Sörj inte! organisera dig! Varje dag under hela året. Om tillräckligt många går samman för en jämlik modell, då får vi en jämlik modell.

Kerstin Gustafsson Figueroa
Print Friendly, PDF & Email