En mobiltelefon av äldre modell och ett simkort

Sedan den 1 augusti 2022 finns inte längre oregistrerade kontantkort till försäljning eller gratis utdelning. Och om en knapp månad, den 1 februari kommer oregistrerade kontantkort att sluta fungera. Det innebär att det inte längre är möjligt att surfa eller ringa anonymt. 

De nya reglerna är beslutade på regeringsnivå och har införts i brottsbekämpande syfte. Men det finns en del som är oklart kring hur det kommer fungera i praktiken och många är oroliga över hur redan utsatta grupper kommer att påverkas. 

Exempelvis kan människor som lever med skyddsbehov få problem eftersom kontantkortsregistreringen både innebär att användaren lämnar ifrån sig personuppgifter till operatören.

Annons:
Annons:

Post- och telestyrelsen har fått ta emot klagomål från privatpersoner

I samband med att försäljningen av anonyma kontantkort upphörde i somras var det flera kvinnojourer runt om i landet som reagerade och Post- och telestyrelsen, PTS, har fått ta emot klagomål från privatpersoner.

Sarah Bargadle på Tensta kvinnojour har koll på den nya lagen. Hon ser både för- och nackdelar. 
– Det är både och. Det är jättebra att det blir svårare för män som förföljer sin ex-fru att ringa henne anonymt, men det blir också svårare för kvinnorna när de inte kan kasta sitt nummer.

På PTS menar man att allt är nytt och myndigheten är tydlig med att de inte har alla svar och lösningar ännu. I stället hänvisar de till telefonoperatörerna och menar att om man får problem med sitt nuvarande telefonbolag efter februari kan man vända sig till ett annat.

Den som saknar svenskt personnummer kan registrera sig i en butik

Flera av de stora mobiloperatörerna säljer bara abonnemang, men bland annat Comviq och Telia har fortfarande kontantkort. För att få ett befintligt kontantkort registrerat kan man antingen använda företagets app eller gå till en fysisk butik och visa legitimation. Comviq-kort går att registrera i de butiker som säljer kontantkort. Telia kräver att man går till en av deras egna butiker.

”Krav på kontantkortsregistrering gäller alla enligt lag. Om man saknar svenskt personnummer (folkbokföringsadress) kan man registrera sig i en Teliabutik där utländskt pass gäller som identifikation”, skriver Irène Krohn som är presschef på Telia Sverige i ett mejl till Nyhetsbyrån Järva.

Telia-kunder som lever med skyddad identitet ombeds ta kontakt med företaget för att få hjälp med nybeställning och registrering.

Jag tror det blir lättare att hitta kvinnor som gömmer sig nu

Bianca Ingvardsson är kommunikationschef på Comviq. Hon skriver följande:

”För personer som befinner sig i asylprocess registrerar man sig med sitt LMA-kort med ett samordningsnummer. Personer som lever med skyddad identitet registrerar sig som vanligt, vi behandlar personuppgifter enligt lagstiftning för personer med skyddade personuppgifter.
Ett registrerat kontantkort blir ej automatiskt sökbart hos nummerupplysningen. Nummer och namn kommer inte synas hos nummerupplysningen förrän personen aktivt valt detta. Vill man att sitt nummer ska vara sökbart hos nummerupplysningen ändras det på Mitt Konto på comviq.se och i Comviq-appen.”

Sarah Bargadle har träffat många kvinnor som använder tillfälliga, anonyma simkort som ett sätt att skydda sig och hon är skeptisk till att telefonoperatörerna verkligen kommer kunna garantera kundernas säkerhet.
– Jag tror det blir lättare att hitta kvinnor som gömmer sig nu när alla kort ska registreras, men å andra sidan kanske det bli bättre för samhället.

Nyhetsbyrån Järva har sökt ytterligare telefonoperatörer utan att få svar.

Anna Nygård

Print Friendly, PDF & Email