Trots att Sverige har pratat om integration i decennier står många med utländsk bakgrund fortfarande utanför arbetsmarknaden. Det är inte viljan som saknas – det är möjligheterna.
En tredjedel av Sveriges befolkning har i dag utrikes bakgrund, och enligt Järvaveckans rapport 2025 kommer denna grupp om tio år att utgöra 1,8 miljoner av den arbetsföra befolkningen, det vill säga personer mellan 15 och 74 år. Det är dessa människor som är avgörande för Sveriges framtida ekonomi. Ändå möts många av dem av stängda dörrar, trots att deras insats behövs mer än någonsin.
Samtidigt visar rapporten Näringslivet, mångfald och inkludering 2025 att chanserna till jobb fortfarande påverkas negativt av faktorer som etnicitet, dialekt, icke-svenskklingande namn och trostillhörighet. Det här står i direkt kontrast till Sveriges ideal om öppenhet, jämlikhet och inkludering.
Människor med utländska namn sorteras ofta bort innan de ens får komma på intervju. Många har utbildning och erfarenhet men fastnar i systemet eller tvingas börja om från noll. Samtidigt skriker arbetsgivare efter kompetens. Hur går det ihop?
Vi behöver ett samhälle där kompetens väger tyngre än efternamn. Där arbetsgivare tar ansvar för mångfald, inte bara som en slogan utan i praktiken. Anonymiserade jobbansökningar, mentorskapsprogram och praktikplatser för nyanlända borde bli standard – inte undantag.
En fungerande integration är inte bara rättvis, den är smart. Den gynnar ekonomin, stärker sammanhållningen och bygger ett Sverige där alla får bidra. Vill vi ha ett Sverige där alla får bidra, då måste vi börja på arbetsplatsen. Där avgörs framtiden.
Adil Abdiwahab
