Bland föräldrarna i Järva är tilltron till socialtjänsten låg. Efter spridning av falsk information har förtroendet sjunkit ännu mer. I denna granskning har studenter från JMK studerat domarna när Lagen om vård av unga, LVU, har använts för att se skälen till att fler barn och unga omhändertas i Järva än i innerstan.
Under en träff i Folkets Husby informerade socialtjänsten områdets mammor om hur det går till när ett barn omhändertas. Mammorna krävde svar på rykten som cirkulerar om barn som tas ifrån sina familjer. Till en början satt mammorna tysta runt bordet. När sekreterarna pratade om LVU, lagen om vård av unga, räckte en efter en upp handen och berättade om allt hemskt som de har hört om socialtjänsten. De beskrev sin ständiga rädsla att deras barn ska tas ifrån dem. Denna oro är grunden till granskningen.
När vi går till förskolan kollar jag att hennes kläder är rena
Annons:
Imona Zokirova var en av mammorna på plats som hört många skräckhistorier om socialtjänsten. Hon berättar hur det känns varje morgon när hon ska iväg till förskolan.
– Jag har min dotter som är tre år. När vi går till förskolan kollar jag att hennes kläder är rena och att hennes hår sitter bra. Det kanske är idag som socialtjänsten kommer och tar min dotter.
Maria Wendelstig på barn och ungdomsenheten i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning har tidigare jobbat på socialtjänsten i Kungsholmen och menar att även där har man svårt att förstå socialtjänstens syfte.
– Jag tänker att det är en nationell brist på kunskap. Man förstår inte riktigt vad som är socialtjänstens uppdrag och även professionella som jobbar i vårt område har svårt att förstå vad vi gör på socialtjänsten.
LVU är ett omhändertagande som träder i kraft om förhållandena i hemmet anses skada barnets utveckling och hälsa. Om barnet själv utsätter sin utveckling och hälsa för risk genom exempelvis missbruk kan barnet omhändertas. LVU kan ske när barnet är under 18 år, i vissa fall även upp till 20-årsåldern.
Skillnaden på antal LVU-domar i innerstan jämfört med Järva
Vi tittade på LVU-domar länkade till områdena Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. Vi bestämde oss för att även granska domar från Östermalm och Kungsholmen. Detta är två områden som sammanlagt har ungefär lika många barn och unga som Järvaområdet. Skillnaden är 235 individer. Anledningen till att vi valde dessa två områden var för att se skillnaden på antal LVU-domar i innerstan jämfört med Järvaområdet.
Det var 67 barn och unga som blev omhändertagna i de fyra stadsdelarna 2021.
Vi har inte räknat med upphävda omedelbara omhändertaganden och återkallanden. Grafen nedan visar hur många barn och unga som har omhändertagits fördelat på varje stadsdel.
Åsa Berndtsson och Maria Wendelstig har båda chefspositioner inom Socialtjänsten; Åsa Berndtsson är biträdande enhetschef på barnenheten i Rinkeby-Kista och Maria Wendelstig enhetschef i Spånga-Tensta. De menar att de som bor i Järvaområdet har andra förutsättningar än dem i innerstan. Maria Wendelstig säger att det finns en stor ekonomisk utsatthet hos många som bor i Järvaområdet.
Enligt årsrapporten i Statistik om Stockholm, år 2019, har Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta låga inkomster i jämförelse med Östermalm och Kungsholmen. Denna rapport visar även en markant skillnad på inkomsten hos inrikes- och utrikesfödda i de olika stadsdelarna, där utrikesfödda har lägre lön än dem som är födda i Sverige.
Det finns ett större nätverk för barnen som bor i innerstan
Maria Wendelstig säger att det generellt sett finns ett större nätverk för barnen som bor i innerstan. Hon menar att även bostadsproblemen kan vara en orsak till att det är högre antal LVU-fall i Järva än i innerstan. Hon är dock tydlig med att påpeka att socialtjänsten inte omhändertar barn bara för att de bor trångt, utan att de familjer som socialtjänsten möter ofta har stora bekymmer kring både boende och ekonomi, men också psykisk ohälsa.
– Om det fanns en oro kring ett barn kunde man placera barnet hos en släkting eller en familjekompis för att där kommer barnet ofta känna en större trygghet. I vårt område Spånga-Tensta finns det många unga som har kommit från andra länder själva och då finns inte det stora nätverket, säger Maria Wendelstig.
Vi har studerat vilka skäl som uppges i LVU-domarna för omhändertagandet
I Järva omhändertogs 63 barn år 2021. Totalt i hela Stockholm omfattas 681 barn av någon sorts LVU-beslut enligt Socialtjänstrapporten från 2021. När vi har gjort denna undersökning har vi studerat vilka skäl som uppges i LVU-domarna för att hitta orsaker till omhändertagandet. Så här ser det ut:
Brist i omsorgen 55,22 procent, kriminalitet 16,42 procent, missbruk 25,37 procent, misshandel 41,79 procent, terrorkoppling 16,48 procent, psykisk ohälsa 20,90 procent och vårdbehov 59,70 procent.
Ett barn omhändertas oftast av flera olika anledningar. Det är ofta svårt att avgöra vad som är huvudorsaken till omhändertagandet, när det finns fler orsaker. Då är det flera faktorer som bidrar till omhändertagandet.
Att någon i familjen har ett vårdbehov förekommer hos 39 av 63 barn i Järva. Detta kan exempelvis vara att det finns ett behov av sjukvård i familjen som inte tillgodoses.
– Jag hoppas verkligen inte att det skulle vara anledningen till att det skulle gå så långt att det blir ett omhändertagande, säger Åsa Berndtsson när vi frågar henne om siffrorna speglar en kunskapsbrist gällande sjukvården i stadsdelarna. Hon säger att det oftast finns flera anledningar till omhändertagandet än endast ett vårdbehov och ger exempel på att föräldrar inte kan ta in information vilket leder till att vårdbehovet inte tillgodoses.
En annan vanligt förekommande orsak är ’brist i omsorgen’
En annan vanligt förekommande orsak är “brist i omsorgen” vilket betyder att föräldrarna inte kan ta hand om barnet på bästa sätt. Det kan exempelvis vara att de inte sköter barnets hygien eller inte ser eventuella svårigheter som barnet har. Detta är ett förekommande uttryck i LVU-domar då brister i omsorgen är orsaken till att barn omhändertas även om det inte uttryckligen står i domen.
Misshandel kan både vara psykisk och fysisk. I domarna står det oftast inte varför misshandel sker.
De familjer som hade terrorkoppling ville Åsa Berndtsson inte prata om då hon ansåg att det rörde sig om så få fall, även om det rör sig om 11 stycken barn, varav 9 stycken är från Rinkeby-Kista.
Åsa Berndtsson säger att det saknas tilltro till myndigheterna och det är något de jobbar mycket med inom socialtjänsten. Maria Wendelstig säger att det är en viktig del även i deras arbete och de arbetar med att öka förtroendet för socialtjänsten hos familjerna i området.
– Vi har deltagit i allt från dialogmöten med polis till att utbilda Stadsdelsmammorna så att de kan sprida vidare informationen om hur socialtjänsten jobbar, säger Maria Wendelstig.
Ibland räcker inte resurserna till
Hon säger att trots att socialtjänsten har en stor vilja att sprida information om hur de arbetar så är deras kärnuppdrag barnet och omhändertagandet, och därför måste det prioriteras.
– Ibland räcker inte resurserna till, säger hon.
I perioder har tilltron till socialtjänsten varit lägre än vanligt hos föräldrarna. Exempelvis under februari 2022 där videoklipp, som skulle föreställa socialtjänsten som kidnappar barn, cirkulerade i olika kanaler.
– Efter den desinformationskampanjen har vi fått in familjer som har fått en orosanmälan och som kommer hit livrädda och tror att vi kommer att ta barnet vid första mötet. Det är långt ifrån hur vi jobbar på socialtjänsten, säger Maria Wendelstig och fortsätter:
– Att omhänderta ett barn är en extremt stor process och inget man gör lättvindigt.
Mia Isaksson
Filippa Ichu
Under våren har studenter från JMK, enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, samarbetat med Nyhetsbyrån Järva. Vi publicerar deras granskande artiklar under sommaren.
