På torsdagskvällen hölls ett första tillfälle i Folkets Husby i vad som ska bli en föreläsningsserie om de nya lagar som trätt eller träder i kraft sedan Tidöavtalet ingicks.
Tanken med samtalen är att skapa ett utrymme för att både förklara lagarna utifrån juridiska perspektiv och för att diskutera lagarnas möjliga konsekvenser, samt de rättigheter som medborgare har. På plats för att presentera ändringarna fanns Alma Bergqvist, jurist på Civil Rights Defenders, och Jasmine Qazbegi, advokat på Folkets Advokatbyrå.
De förklarade kort bakgrunden till att det kommit så många nya lagar på senare tid. Att Tidöavtalet innefattar en ”fullständig och genomgripande översyn av strafflagtsiftningen” med fokus på skärpta straff och stärkt skydd för poliser.
Två lagändringar lyftes specifikt fram.
”Förolämpning mot tjänsteman” är ett nytt brott som börjar gälla från och med den 2 juli i år. Det finns redan ett förolämpningsbrott, som ger böter, men det nya brottet kan även ge fängelse upp till sex månader. Om du åtalas för det nya brottet får du ej automatiskt rätt till offentligt biträde.
Bakgrunden är att tjänstemän (poliser, beslutsfattare inom exempelvis Migrationsverket, Kronofogden, Försäkringskassan, socialsekreterare, Skatteverket och även väktare) utsätts för hot, våld och trakasserier – därför vill man stärka deras skydd. Brottet ”behövs” för att markera allvaret mot tjänstemannens verksamhet. Problemet, som diskuterades, kan vara att det blir väldigt svårt att kritisera och ifrågasätta tjänstemän. I förlängningen kan den fria åsiktsbildningen urholkas och lagen indirekt göra att till exempel personer med tillfälligt uppehållstillstånd ej vågar delta i demonstrationer.
Staten får stor makt gentemot enskilda, och det blir stor risk för godtyckliga bedömningar när man inte vet vem som avgör vad en kränkning av tjänstemannens självkänsla egentligen innebär. Att Sverige kan bli en “administrativ diktatur” eftersom det är oklart hur man säkerställer att staten ej kommer att tysta legitim kritik, eller kritik över huvud taget.
Den andra lagändringen lyftes fram under benämningen ”Förverkande”, och den har gällt sedan november 2024. Genom den framgår att egendom kan tas (vid exempelvis kroppsvisitering eller husrannsakan) om det är klart mer sannolikt att den kommer från brottslig verksamhet. Detta görs genom bedömning av enskild tjänsteperson, i många fall polis.
Genom att tillämpa så kallat ”omvänt beviskrav” leder det till mycket svårt bevisläge. Så om du till exempel lånar något av någon, till exempel en bil, är det klokt att du ingår ett skriftligt avtal innan för att kunna bevisa att saken/fordonet ej är ditt. Annars är risken att den utmäts.
Likadant om du lånar ut något, se till att ha sparade kvitton och att ha koll på dina bankkonton. Exempel gavs på hur denna lag i praktiken har riktats mot vissa områden mer än andra, som Rosengård i Malmö. Att det är tydligt vilka utmätningarna drabbar.
Mot slutet gavs utrymme för frågor och folk på plats uttryckte viss oro för hur samhällsklimatet redan påverkats av de nya lagändringarna. Hur tilliten till myndigheter, men också medborgare emellan, sätts i gungning. Bland deltagarna ventilerades även risker kring att personer/företag kan komma att utnyttja det svårare bevisläget.
Nästkommande del i samtalsserien kan komma att handla om LVU och den nya socialtjänstlagen.
David Johansson
