Risk för diskriminering med nya lagar

På torsdag införs nya lagen om visitationszoner. Med anledning av det och övriga lagar som kommer i strid ström från Tidöregeringen bjöd Folkets Husby in till ett samtal om de nya lagarna och diskriminering.

På plats fanns representanter från Civil Rights Defenders och Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr som gick igenom diskrimineringslagen och risker och effekter av de nya lagförslagen, vilka också kommer analyseras i Folkets Husbys kommande trygghetsundersökning.

Under våren kommer Folkets Husby genomföra sin nya undersökning med fokus på effekterna av de kriminalpolitiska reformerna som regeringen nu inför, berättade Emma Ström från Folkets Husby och kriminolog Leandro Schclarek Mulinari från Södertörns Högskola. Tidigare trygghetsundersökningar hade fokus på att bredda begreppet trygghet, respektive de aktörer som verkar i våra områden samt mående kopplat till det dödliga våldet.

De kommer fokusera på fyra reformer och undersöka vad de innebär för Järvas invånare. Det gäller lagen om utökade möjligheter att säga upp hyresgäster, lagen om preventiva vistelseförbud, lagändringarna om preventiva hemliga tvångsmedel, och så möjligheten att införa så kallade säkerhetszoner, även kallade visitationszoner.

Av särskilt intresse är reformernas kopplingar till rasism i allmänhet och särskilt antimuslimsk rasism. Istället för enkäter kommer det att bli mer samtal denna gång, förklarade Leandro Schclarek Mulinari. De som vill vara med i trygghetsundersökningen och prata om dessa effekter uppmanades att ta kontakt med Folkets Husby.

En av lagändringarna träder i kraft på torsdag, och det är lagen som ger polisen rätt att besluta om “säkerhetszoner”. På förslag av Tidöregeringen med stöd av SD har förslaget passerat genom lagstiftningsprocessen och polisen får nu utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och kontrollera fordon inom ett utpekat område. Men Aida Samani, senior jurist från Civil Rights Defenders tyckte att de ska fortsätta kallas visitationszoner.

– Vi håller inte med om att de skapar säkerhet eller trygghet. Redan idag har polisen långtgående möjligheter att kroppsvisitera personer, sade hon.

Hur stor en visitationszon kommer vara finns det inga begränsningar för i lagen, men det återstår att se hur polisen kommer utnyttja möjligheten. Att den ska vara i högst två veckor, men kan förlängas i oändlighet har fått kritik. Aida Samani påpekade att det är krav på att de bara får införas när det handlar om gängbrottslighet och sprängningar och skjutningar, men att polisen som tidigare, med andra grunder, får kontrollera och visitera efter andra saker och även hantera andra brott som upptäcks vid kontrollerna.

De som drabbas negativt av en visitationszon kommer ha rätt att överklaga, men då kan till exempel polisen dra tillbaka beslutet och överklagandet kan också ta längre tid än zonens giltighet och har då ingen effekt.

– Hela argumentet för införandet har varit att det är för jobbigt för polisen att behöva göra en bedömning för vem som ska kontrolleras, men det behöver man göra även här, sade Aida Samani.

I praktiken landar det på de enskilda poliserna, utan vägledning eller utbildning, att bedöma när det behövs, menade hon. Internt hos polisen har många uttryckt kritik mot förslaget. Att polisen i Danmark uppskattat sina zoner beror mycket på att de inte har samma rätt till kontroller utanför dessa som svenska polisen har.

Civil Rights Defenders bedömning är att det i huvudsak är i de så kallade utsatta områdena som dessa zoner kommer införas, men kanske det inte kommer märkas någon större skillnad där eftersom polisnärvaron redan är hög.

– Vissa områden är redan stående visitationszoner. I Folkets Husbys trygghetsundersökningar vittnar boende om en sådan upplevelse redan idag, sade Aida Samani.

Det uttalade syftet med zonerna är förebyggande och trygghetsskapande, men för det skulle dagens lagstiftning lika gärna kunna användas för att fokusera polisresurser till ett område, menade hon.

– Detta handlar mest om symbolpolitik om att ta i med hårdhandskarna.

Utöver visitationszonerna finns det flera andra lagar som redan har införts och ger liknande befogenheter till polisen. Lagen om utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden kom förra året och ger polisen permanent rätt att kontrollera personer utan anledning i vissa områden, till exmpel nära landsgränser, flygplatser och stationer.

Den hänger också ihop med de inre utlänningskontrollerna, vilka blev kända som Reva-kontroller för ett antal år sedan. Regeringen gav direktiv om att dessa skulle öka med 25 procent förra året. Istället blev ökningen nästan 100 procent, men trots det gav det inte fler ärenden som ledde till åtgärd, eftersom kontrollerna ofta saknade grund. Aida Samani menade att sådant brett “fiskande” ökar risken för diskriminering.

Att breda och vaga lagar för kontroller, visiteringar och andra ingrepp utan vägledning öppnar för polisiär profilering som riskerar utgöra diskriminering ansåg Civil Rights Defenders. Men någon hjälp av just Diskrimineringslagen har man inte i förhållande till polisens agerande. Även om diskriminering är ett brett begrepp har den lagen en snäv gräns för både vilka grunder som anses utgöra ett brott och var den sker.

– Det är problematiskt att lagen är så begränsad, sade Maria Refai från Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr under panelsamtalet.

I Diskrimineringslagen ingår exempelvis behandling på skolor och arbetsplatser, men inte diskriminering från till exempel polisen, Migrationsverket eller Kriminalvården. Föreningslivet och privatlivet ingår inte heller.

Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr är en av 18 ideella antidiskrimineringsbyråer, och jobbar enbart med rådgivning i förhållande till Diskrimineringslagen. En av de vanligaste ärendetypena gäller rätten till anpassningar i skolan för barn med NPF-diagnoser, förklarade verksamhetsledare Annika Heikkinen. Trakasserier på jobbet på grund av etnicitet är också ett vanligt förekommande fall.

Men det går också att åberopa andra lagar, och gå till Europadomstolen om ens grundläggande fri- och rättigheter kränkts. Sverige är bundet av europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, sade Aida Samani från Civil Rights Defenders.

Hon menar att det går att påverka utvecklingen. Det behövs röster från civilsamhället, helst med konkreta gemensamma krav, men åtminstone många röster. Sedan kan man också påverka med processföring. Dokumentera vad som hänt med tid, plats och vittnen. Berätta på rådgivningstillfällen och JO-anmäla.

– Det viktiga är att inte ge upp, sade Aida Samani. Låt det inte passera!

Både Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr och Civil Rights Defenders har bjudits in att hålla i kostnadsfri juridisk rådgivning om diskriminering på Folkets Husby fram till i sommar.

– Vi brukar informera om vår verksamhet på biblioteken i Järva och på olika evenemang, men detta blir nog första gången vi har rådgivning på plats, sade Maria Refai från Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr.

Under fem torsdagar framöver kommer individuell dropin-rådgivning hållas. Folkets Husbys verksamhetschef Hedvig Wiezell menar att det ska bli lättare att komma i kontakt med organisationerna om de finns fysiskt på plats:

– Vi ser en risk med de nya lagförslagen att de drabbar folk som bor i området och vi har bjudit in dem att sitta här och ha rådgivning. Förhoppningsvis blir de mer tillgängliga för Järvaborna, sade Hedvig Wiezell.

Viktor Arnell

Folkets Husbys tillfällen med individuell juridisk rådgivning om diskriminering:
Torsdag 25 april, kl 17-19. Civil Rights Defenders
Torsdag 2 maj, kl 17-19. Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr
Torsdag 30 maj kl 17-19. Civil Rights Defenders
Torsdag 13 juni kl 17-19. Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Norr
Torsdag 27 juni, kl 17-19. Civil Rights Defenders