Ricardo Poblete vill ge unga hopp genom konsten

Intervju/Kultur

Ricardo Poblete är konstnär och bor i Rinkeby. Tillsammans med några vänner skapar han konst i en lokal vid Tensta Kyrka. Han berättar om uppväxten i Chile och om vilken potential som finns bland unga som hamnat snett. 

Ricardo Poblete kom som 13-åring till Sverige från Santiago i Chile. Han har bott i Tensta i tjugo år, men de senaste åren bor han i Rinkeby. Han och hans konstnärsvänner har en lokal på Tisslingeplan i Tensta där de, innan pandemin slog till, ville få ungdomar att prova på kroki.

Intresset för konst utvecklades i tidig ålder i Chile. Han tecknade, klippte i papper och lärde sig leka med marionetter, han till och med tjänade pengar på det. Väl i Sverige gick han i 20-årsåldern en privat konstutbildning i en lokal i Tensta Kyrka.

– Min stora inspiration har alltid varit Alberto Giacometti som har haft utställningar på Moderna Museet, och min pappa som själv också gått på konstskola. Pappa var min stora idol som liten.

– Det fanns också en spansklärare som öppnade upp min konstform och gav mig vägledning. Då började min bana gå mer åt det roliga och extra knepiga, istället för att hålla mig till fotografisk bildform.

Ett bra liv är inte byggt på cash och de nya skorna som är inne.

Ricardo Poblete berättar att konsten är som terapi för honom, trots att han medger att han lever på gränsen till fattigdom.

– Jag har en förhoppning om att kunna leva på min konst i framtiden. Att få mat på bordet och hyran betald är första steget. Trots att jag lever fattigt är jag ändå lycklig.

– Vill du bli rik så är detta inget yrke för dig. Mitt råd till unga är att gå sin egen väg. Ett bra liv är inte byggt på cash och de nya skorna som är inne. Jag tycker att man ska vara stolt över sig själv oavsett vad man gör, så länge man lever ett liv som gör en glad.

Jag har själv känt mig trakasserad och utanför som ung, så därför vill jag stödja den kommande generationen.

Ricardo brinner för ungdomar i förorten och berättar att han och hans vänner planerar att öppna upp för unga att komma förbi efter skolan och kolla in det de gör.

– Vi vill jättegärna hjälpa till så mycket vi kan i våra områden. En ungdom som har negativa erfarenheter kan alltid vända det negativa till det positiva. Jag har själv känt mig trakasserad och utanför som ung, så därför vill jag stödja den kommande generationen.

– När jag var yngre tittade jag på äldre människor som gick förbi mig och uppmärksammade hur rädda de var. De höll i sina väskor extra hårt. Jag tyckte det var lite komiskt.

Han menar att det egentligen inte är personen som blir trakasserad som är problemet, utan att man måste nå ut till de människorna som på olika sätt blir skrämda bara för att de ser någon som kanske har mörkt hår eller en mörk hudton.

– De har fått en felaktig bild av förorten via media och tror att bara för att unga hänger i centrum, så är de alla kriminella. Det är bara en liten klick som är utgör den gruppen. Däremot bär den gruppen kriminella, alltså dessa pojkar som kanske säljer droger, stora erfarenheter med sig som ingen annan har och som senare kan bli en drivkraft som kan vända det negativa och skapa något bra.

Krista Sirviö
Print Friendly, PDF & Email