En träffsäker roman av debutanten Yrsa Keysendal, om bästisrelationen från barndom till tonår, om osäkerhet och avundsjuka och om familjehemligheter.
Bästisarna Anna och Linda bor på samma gård och växer upp med varsin ensamstående förälder. Annas pappa och Lindas mamma försvann ur deras liv vid ungefär samma tidpunkt. De kvarvarande föräldrarna umgås en del och hjälper varandra i vardagen. Orsaken till att de blev lämnade av sina respektive, vet döttrarna ingenting om.
Flickornas vänskap beskrivs osentimentalt och är allt annat än gullig. De är på samma gång beroende av varandra och förödande för varandra. I glimtar från tidiga barnaår till de yngre tonåren, får vi lära känna dem och deras relation till varandra, till föräldrarna och så småningom pojkvänner. Stor igenkänning i hur hårt klimat det är, och nog alltid har varit, i högstadiet. En incident under den tiden, slår sönder vänskapen för alltid.
I avsnitten ur deras vuxenliv anar man psykisk ohälsa, struliga relationer men också att kärleken går att hitta. Som vuxna har de för länge sedan tappat kontakten, och blivit de personer de är på varsitt håll.
Romanen är full av igenkänning, både från min egen barndom och från att vara förälder. Språket flyter, och med små medel sätter författaren stämningen i varje scen.
Annika Skarf