Skärmbild av ett uppslag i DN.

Om DN Stockholm, orten och tryggheten

Insändare

Jag var ute i Rinkeby och upptäckte de två kvinnorna nere i avgrunden, sådan terräng jag sett i amerikanska CNN-kanalen när flyktingar försöker nå den mexikansk-amerikanska gränsen. Tankarna for runt i huvudet. Var gör de där? Jag hann inte sträcka ut en hjälpande hand innan jag hörde kvinnans första ord:
 – Vad tycker du om bron?

Kvinnorna var journalist och fotograf från Dagens Nyheter. I Ursvik hade de samlat synpunkter om det utspel det 29-årige, oppositionsborgarrådet Axel Conradi (M) i Sundbyberg gjort om den halvfärdiga bron. 2014 ställde han upp som oborstad rockare i en Idol-uttagning. 2017 blev han gruppledare och borgarråd. Sedan dess gäller kostym, fina manér och ett karriärtänk. Utspelet ingår förstås i moderaterna SD-flirt. Helst hade de sett en mur, men när det blev en bro, så skulle Ursvik minsann kameraövervaka Rinkeby!

Utspelet om bron. uppmärksammades i alla riksmedier. Det naturliga hade varit att pressa moderaterna på vad de menade. Det gjorde inte medierna, inte heller DN i ett reportage den 27 maj. Varför blandade man alls in Rinkeby? Detta av två dåliga skäl:

För det första fanns inte Ursvik på mediakartan. Vilka DN-läsare i länet skulle bry sig om vad moderater där sa? Annat var det med Rinkeby! För det andra banaliserade medierna det rasistiska M-utspelet som en åsikt bland andra för att hoppas få en långt häftigare story om bron.

Andra har försökt reta upp Rinkeby med både pridetåg och koranbränning och misslyckats

Andra har försökt reta upp Rinkeby med både pridetåg och koranbränning och misslyckats. Här skulle DN-Sthlm provocera Rinkeby till häftiga reaktioner för att höja läsintresset. Lyckades det?

Jag blev ögonvittne under en tidig måndagstimme att inte en enda rinkebybo lät sig provoceras. En bro är väl bra, sa alla, ryckte på axlarna och gick vidare. I reportaget finns heller inga namngivna ursviksbor som var emot bron. Ändå satte DN-Sthlm som rubrik den 27 maj: Bron som ska överbrygga skillnader väcker starka känslor 

Denna rubriken var uttänkt i förväg. Överbrygga … starka känslor … Både en häftig och krumelurig rubrik! DN:s utsända Ulrika By som citerade mig och andra i sitt reportage slaktade Conradis uttalande. DN-Sthlms chef Andreas Jennische slaktade med rubriken hennes reportage.

By är en av de få i riksmedierna som behandlar miljonprogrammets områden både empatiskt och sakligt. Inte minst har hennes reportage om hur våldet och kriminaliteten krupit närmare haft både mening och substans jämfört med andras nonsens i ämnet. Tidigt i en krönika skrev hon att ”vi måste berätta – frågan är bara hur”. Jennische borde som helt ny chef ge det en tanke.

Cheferna på DN Sthlm har i rasande fart avlöst varandra

Cheferna på DN-Sthlm har i rasande fart avlöst varandra. Jennische som kommer från manliga fackförbundspressen skriver pompöst i ett första inlägg till medarbetarna att hans uppdrag är att höja det svaga intresset för DNs stockholmsmaterial. Hur då? Kraften sitter i rubriken, skriver han. Det är sedan både logga och slagord i alla hans inlägg.

Med reportaget följer statistik utan minsta kontext eller relation till ämnet. Här ur faktarutan: I Ursvik jobbade 88%, 57,3% i Rinkeby; i Ursvik hade 61% eftergymnasial utbildning, i Rinkeby 22, 0 %. I Ursvik 47%, invandrare, i Rinkeby 91,8%. Jag fascineras att DN-Sthlm redovisar procenten i tiondelar vad gäller Rinkeby, men inte Ursvik. Något som skaver?

91,8 % invandrare i Rinkeby! Inte ens under intensiva kittlingar skulle Jennische medge att det var den magiska 90-siffran som fått honom att tro att han kunde reta Rinkeby till en story som fick läsarna att rysa vid morgonkaffet.

Början på denna 90-procentsjournalistik går att datera till 9 juni 2012. Stort över ett helt uppslag, en rubrik att Rinkeby ”sprängt 90%-vallen”. Vad gör 90% till en ”vall”? En fantasi om främlingar, förstås! Den skräcken spelar DN upp för läsarna och ger dem ett så kallat sakskäl att aldrig sätta sin fot i Rinkeby.

Specialist på DN-Sthlm att gräva fram statistik är Mia Tottmar, en gång journalist i 1980-talets radikala alternativmedier. Nu fyller hon ”faktarutor” med siffror och utan annan kontext än att de varit tillgängliga. Siffror om arbetslöshet kopplas ihop siffror om dåliga tänder, mammors hälsotillstånd med bilstölder. Ibland rör siffrorna enskilda stadsdelar, ibland stadsdelsnämnder. Rinkeby och Tensta publiceras ofta separat, sällan med Kista eller Spånga. Denna journalistik skulle vara ointressant om inte Rinkeby och Tensta stack ut.

Samma tanke i USA skulle göra hälften av amerikanerna till utlänningar i sitt eget land

För att vara invandrare enligt definition räcker det att föräldrarna är födda utomlands. En invandrare kan alltså aldrig bli svensk, säger staten, statistiken och SD. Samma tanke i USA skulle göra hälften av amerikanerna till utlänningar i sitt eget land. Här är det normen!

Hur intressant är det socio-ekonomiskt att 91,8% i Rinkeby är födda utomlands eller har föräldrar födda utomlands? Intressantare är väl hur många av dem som är födda i Sverige och hur många har svenska skolgång? I juni 2012 var kring 30% i Rinkeby födda i Sverige, många-många fler idag. Bland de i obligatorisk skolålder är 80-90% födda här. Medan DN Sthlm presenterar häftiga siffror runt invandringen, så är den enkla sanningen att Rinkeby snabbt försvenskas.

DN Sthlms journalistik om Järva slirar mellan upplevt och verkligt för en häftigare journalistik. Praktexemplet är de subjektivt utformade trygghetsenkäterna. Se här en gammal rubrik: Tensta är den mest otrygga förorten. Jämför rubriken med ingressen: Tensta är det otryggaste området i Sverige, om invånarna själva får avgöra. Stadsdelen ligger sämre till än de värsta områdena i Malmö och Göteborg, visar en ny undersökning.

Mest otrygg, sämre till, värsta områden … Det är grovt, det är föraktfullt! Är det den journalistiken DN-Sthlms nya chef vill förlänga? Välkommen, Andreas, att bevaka Orten, men låt denna journalistik försvinna med den kriminalreporter som uttryckte sig så!

Karl-Gustav Köhler
Print Friendly, PDF & Email