När verkligheten överträffar dikten

Samtalet med författarna kretsade kring samhällets utveckling och om hur gängen hela tiden ligger steget före och rekryterar barn som ett sätt att riskminimera och vinstmaximera sin verksamhet.

Evin Cetins böcker är dokumentära, och hon har skrivit dem tillsammans med Jens Liljestrand. Pascal Engman skriver fiktiva romaner som utspelar sig i den miljö som Cetin beskriver. Moderator Carl Hamilton ledde samtalet på Rinkeby bokfestival och ställde frågorna.

Pascal, du skrev din roman Kokain 2020, fem år senare står Ulf Kristersson och talar yrvaket i ett tal till nationen. Han säger att “vi har förlorat kontrollen”. Du skrev om det fem år tidigare, hur kommer det sig att du såg vad som var på väg att hända?
– Jag tror att många såg det, folk som bor i förorten eller små orter ute i landet till exempel, där gäng kunnat breda ut sig och en tystnadskultur uppstått, de såg det. När människor insåg att även deras anhöriga kunde bli måltavlor om de till exempel vittnade, då drog de sig för att göra det. 

Annons:

Pascal Engman berättar att under den tid han arbetade som journalist ville killar som var inblandade i kokainhanteringen inte tala med honom om sitt liv, men när han började skriva skönlitteratur var det plötsligt mycket enklare att närma sig dem. I sina böcker beskriver han en verklighet som inte många känner till. Då, 2020, skrev han om killar i tjugo, tjugofemårsåldern.
– Hade jag skrivit Kokain idag, så hade det handlat om fjorton, femtonåringar.

När din bok Barnsoldater kom ut löd en av recensionerna: “ Låt mig klargöra en sak redan från början, alla måste läsa den här boken. Alla.” Tror du, Evin,  att Magdalena Andersson och Ulf Kristersson har läst din bok?
–Jag hoppas det, jag vet att de har fått boken skickad till sig. 

I sitt arbete som advokat insåg Evin Cetin hur kriminaliteten förändrades och hur gärningsmännen blev allt yngre, i takt med att lagstiftningen skärptes för de som var straffmyndiga, och att polisen blev effektivare och störde delar av den kriminella verksamheten. Som advokat läste hon tusentals sidor av förundersökningsmaterial, inklusive den så kallade slasken (allt utredningsmaterial, även det som inte används som bevisning av åklagaren). Där kunde hon läsa all elektronisk kommunikation bland annat.

I arbetet med båda sina böcker har hon talat med de kriminella och deras föräldrar, framförallt deras mammor. Hon har talat med beställare av mord, offer för gängvåldet och de som vet att de har ett pris på sitt huvud.
– När min bok, Mitt ibland oss, kom ut i augusti 2022, använde jag för första gången ordet barnsoldater. Då fick jag massiv kritik, från bland annat barnrättsorganisationer som tyckte att jag inte skulle använda det ordet. Det är bara tre år sedan, och det visar ju hur oerhört fort det har gått, sade Evin Cetin.

Förr när gängen rekryterade barn från sitt bostadsområde utnyttjade de dem naturligtvis, men det fanns en gräns för att de visste att det var någons bror, kusin eller granne. Nu, när de riktar in sig på barn de inte alls känner, och inte har någon som helst koppling till, då är vad som händer med dem helt oviktigt.

Hon fortsätter och säger att gängen alltid hittar kryphål och ligger steget före, att när det inte längre är riskfritt att ens låta de unga barnen från orten leverera droger, då riktar gängen sina blickar mot andra. Barn som kallas engångsartiklar av gängen, det är barn som rekryteras på tiktok, instagram och snapchat eller via spel som Counter-Strike. Det är barn som bara används, men som ingen bryr sig om. De som beställer en skjutning har en plan för vad barnen ska göra, fram till dess att brottet begåtts, sedan skiter de i dem.
– Efter en skjutning irrar de omkring i området och har ingen aning om vart de ska ta vägen när polisen hittar dem, sade hon. 

Andra som de kan använda sig av är sina kundkontakter. De “svensk-svenska” barnen som köper droger är inte svårt att, när de skuldsatt sig hos langaren, tvinga eller locka att gå gängens ärenden. 

 – Med tanke på visitationszoner, med tanke på  profilering, så är det minimal risk för gängen att använda de “svensk-svenska” barnen, de som inte finns i några register hos vare sig polisen eller socialtjänsten. Polisen skulle aldrig stoppa de barnen i tunnelbanan, sade Evin Cetin. 

Hon fortsatte med att gängen också har börjat kartlägga sina vuxna kunder. Att ha en polis, militär eller någon som handlägger bygglov, alkoholtillstånd eller annat som kund är en stor tillgång för gängen.
– De kriminella behöver inte ens hota de här personerna, för de vet att de är fast hos gänget på grund av sitt narkotikabruk.

Hur har Sverige hamnat här, har vi en oförmåga att se det uppenbara, är vi hemmablinda?

Pascal Engman svarade att han tror att vi har en förlegad bild av Sverige, men det han framförallt tror har hänt är att avhumanisering mellan killarna i gängen har blivit allmän. Språket de använder har påverkat dem psykologiskt. När gängen kallar sina antagonister för “grisar” eller andra nedsättande ord och inte längre omtalar dem som människor, så är det lättare att bruka dödligt våld.
– I mina böcker vill jag att läsaren ska förstå varför killarna gör som de gör. Jag vill att de som läser ska lära sig något om en värld de inte har någon insyn i. Jag är noggrann med att inte försköna det kriminella livet. Och sanningen är att alla killar jag har pratat med önskar att de aldrig gått in i den världen. Det är tänkvärt.

Pascal, vad tycker du att Evin ska skriva om i sin nästa bok?
– Jag tycker att hon ska fortsätta som hon gör, hon gör ett fantastiskt jobb.

Och om jag ställer samma fråga till dig Evin, vad tycker du att Pascals nästa roman ska handla om?
– Jag skulle vilja att han skriver om det som kom fram för ett tag sedan, att man hittade kokainrester i riksdagen, det skulle vara intressant!

Annika Skarf