Entrén till Solna tingsrätt

Männen från kriminalvården rycker i mig mot sal två. Jag vill inte gå in. Jag har inte gjort något. Dom drar i mig, och jag strider emot. Dörrarna öppnas och jag tvingas in.

Det här är sista avsnittet av Mizeria som har varit Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong.

Ali

Kriminalvårdaren är aggressiv med handklovarna. Det märks att han tar ut någon ilska på mig. Jag ska tas in i rättssalen, misstänkt för mordet på min egen bror, och han har mage att behandla mig på det här viset.

Annons:

Det är inte rätt läge att strida emot men jag kan inte undgå att knuffa tillbaka och vägra varje gång dom drar hänsynslöst i mig. Jag vägrar behandlas som en berövare av min brors liv, jag borde få sörja i fred istället för att bevisa min oskuld. Folk klipper varandra för mindre idag, så det faktum att vi växt upp som familj är inte ens ett argument som tagits hänsyn till. 

Jag har hållt emot klumpen i halsen under hela dagen idag. Psyket har lekt med mig den senaste tiden. Ena minuten gråter jag för Osman, andra sekunden anklagar jag min feghet, tredje stunden har jag panik för min nuvarande sits som misstänkt.

Jag kan känna hur jag faller i hennes ögon och jag skäms något otroligt

Och plan B, om jag åker in, är fortfarande inte löst.

Alldeles nyss fick jag veta att vi är två som är åtalade. Jag undrar om jag kommer kunna känna igen det lilla jag såg bakom hans ski-mask.

Männen från kriminalvården rycker i mig mot sal två. Jag vill inte gå in. Jag har inte gjort något. Dom drar i mig, och jag strider emot. Dörrarna öppnas och jag tvingas in.

Hela rummet är suddigt och surrealistiskt och mina ben vägrar samarbeta, det enda jag ser helt tydligt är någon som är väldigt bekant. Aicha. Med uppspärrade ögon och alldeles blek i ansiktet. Jag kan känna hur jag faller i hennes ögon och jag skäms något otroligt. Jag var absolut inte beredd på detta.

Dom knuffar fram mig längs hela salen.

Hur vet hon att jag är här? Eller är det för Osmans skull hon kommit? Hon tror väl att jag är i Grekland, vad gör hon ens här? Hennes blick är chockad, som att hon ändå inte väntade sig detta. Och hon är uppklädd, för uppklädd, hon har till och med trådat mustaschen, jag ser utslagen över hennes läpp. Hennes blick vacklar, mellan mig och den andra åtalade. 

En av kriminalvårdarna ställer mig bredvid honom.

Men innan rättegången ens har börjat har jag fått veta vem som berövat livet på min levande syster

Han. Samirs kompis. Som stirrar på min syster som att hon är domaren. Jag kollar på honom och jag kollar på henne. Han håller sig runt handleden, inte kring handklovarna, men om det smutsiga bandet han har under. Samma hepatitsmittade åkband som Aichas som ruttnat kring hennes arm. 

Aicha ser mig rakt i ögonen, hon gråter, tittar ner. Jag märker hur vi båda skäms inför varandra. Vi som matats ihop, vaggats ihop, duschats ihop. Vi catchade varandra fint med något som aldrig ens nämnts.

Jag är här för att bevisa min oskuld.

Jag är här för att se vem som tog min broders liv.

Men innan rättegången ens har börjat har jag fått veta vem som berövat livet på min levande syster. 

Domaren slår i bordet och rättegången börjar.

Mizeria är Nyhetsbyrån Järvas sommarföljetong som publicerats med ett avsnitt varje dag. Boken är skriven av Melody Farshin och utgiven på Bonnier Carlsen 2018. Det här var det sista avsnittet av Mizeria, men om du vill köpa boken i sin helhet eller den fristående uppföljaren Lowkey kan du göra det här till rabatterat pris. 

Print Friendly, PDF & Email