En av mina vänner fick för flera år sedan ett fint jobb på en teater i Köpenhamn. När han efter några månader kom hem igen, sade han att han “hatade danskar”. Men så kan du väl inte säga, protesterade jag. Du kan inte generalisera på det viset. ”Jag hatar dem”, upprepade han tjurigt.

Naturligtvis var det samhällsklimatet han hatade, normaliseringen av rasistiska åsikter. De åsikter som nu lett fram till ett förbud mot att bära burka och niqab på allmän plats. Den som gör det ändå, kan tvingas betala upp till 10 000 danska kronor i böter.

Dessutom föreslår danska regeringen ett ”ghettopaket”, en rad lagar och regler som ska gälla för orten. De som begår brott i så kallade ghetton, läs socialt utsatta områden, ska straffas dubbelt så hårt. Barn ska skrivas in i förskola, oavsett vad föräldrarna vill, för att lära sig ”danska värderingar”. De som flyttar till de här områdena, som kan jämföras med Tensta, Rinkeby och Husby, och lever på försörjningsstöd, kan få stödet halverat.

Lika inför lagen gäller inte längre och det gör mig rädd. Och varför väcker inte förslagen mer upprördhet här hemma?

Jimmie Åkesson har sagt att hans Sverige ”finns i Danmark”. Vilken mardröm.

Kerstin Gustafsson Figueroa
Print Friendly, PDF & Email