somalisk kvinna i gul, löst hängande sjal.

‘’Ingen man, familjemedlem eller släkting bestämmer’’

Artikel

Tensta Kvinno och-tjejjour har lång erfarenhet av att hjälpa utsatta kvinnor och unga tjejer. Den ideella organisationen har växt under åren, men det har även våldet mot kvinnor.
– Alla kvinnor och tjejer som behöver hjälp ska få det, säger Sahra Bargadle, en av grundarna av Tensta Kvinno och-tjejjour.

Sahra har bott i Tensta så länge hon kan minnas och har under åren mött kvinnor och unga tjejer som behövt hjälp. Tensta Kvinno- och tjejjour startade 2002. Diskussionen om att öppna en kvinnojour i Tensta hade pågått länge. När Sahra jobbade på medborgarkontoret mötte hon flera utsatta kvinnor och hon ville göra något åt saken.

– Tillsammans med Sirpa Rydh, som då var ansvarig för kultur och integration i Spånga-Tensta, öppnade vi en kvinnojour för att hjälpa de här kvinnorna. Det är tack vare henne som vi kunde öppna, utan hennes hjälp hade det inte gått, säger Sahra Bargadle.

Det är kvinnan som bestämmer vad hon vill göra

Den vanligaste orsaken till att kvinnor, mammor och unga tjejer tar kontakt är att de är i en utsatt situation och behöver ett skyddat boende. Processen ser olika ut för alla, en del tar kontakt eftersom de vill ha råd och hjälp hur de ska ta sig ur en våldsam relation. I allvarligare fall där det behövs akuta åtgärder, då kliver kvinnojouren in.

– Vi lyssnar på alla som kontaktar oss och berättar vilken hjälp de ska få. Vi stärker kvinnors självförtroende och förklarar att de kan leva utan en man och att de får lämna sin man om dom vill. Ingen man, familjemedlem eller släkting bestämmer, det är kvinnan som bestämmer vad hon vill göra, säger Sahra Bargadle.

Totalt är de två anställda på kvinnojouren, som arbetar tillsammans med flera volontärer. Volontärerna har hand telefonjouren och chatten, som man kan kontakta anonymt för rådgivning. Volontärerna jobbar överallt i hela Stockholm, inte bara i Tensta.

Det finns alltid ett behov av fler volontärer

– Vi hade inte klarat oss utan volontärerna, de gör ett enormt jobb. Det finns alltid ett behov av fler volontärer, vi söker hela tiden fler volontärer till oss, säger Sahra Bargadle.

Många mammor som söker sig till kvinnojouren är rädda för att kontakta socialtjänsten, de uttrycker en oro över att barnen ska tas ifrån dem. Men det finns ett samarbete mellan kvinnojouren och socialtjänsten, om kvinnorna behöver ekonomisk hjälp.

– Vi skiljer oss från socialtjänsten, mammor vet att vi inte kommer ta deras barn. Samtidigt så kan vi inte hjälpa dem ekonomiskt, vi får ju inga bidrag, då måste socialtjänsten kliva in. Vi hjälper till på andra sätt, vi hjälper dem att handla och tvätta kläder, men även att hämta och lämna barnen på förskolan, säger Sahra Bargadle.

En kvinna kan aldrig bli nekad plats

Det vanligaste är att kvinnorna bor på kvinnojouren i högst tre månader, efteråt letar man efter ett annat boende åt dem. En kvinna kan aldrig bli nekad plats, även om det skulle vara fullt.

– Vi säger aldrig att det inte finns plats, utan vi ringer runt till olika boenden för att se om kvinnan kan vara där tillfälligt tills vi hittar en lösning. Vi gör allt vi kan för att hjälpa till, annars kontaktar vi socialtjänsten, som har större möjligheter än vi att hitta ett boende, säger Sahra Bargadle.

Trots att kvinnojourens arbete skiljer sig från myndigheternas så finns det alltid ett samarbete med polisen och socialtjänsten. När det handlar om att kvinnans liv är i fara måste polisen kopplas in. Polisen hänvisar också kvinnor till kvinnojouren.

– Ibland behöver vi ringa polisen eller socialtjänsten för att samarbeta med dem, men det är inte alltid kvinnan vill det, de är rädda. Vid sådana tillfällen försöker vi hitta andra lösningar, men vid dödshot måste polisen kopplas in, säger Sahra Bargadle.

Kvinnojouren kan inte hjälpa kvinnorna ekonomiskt. De kvinnor som har jobb kan för det mesta försörja sig själva. Men de som inte har jobb får hjälp på andra sätt, de får hjälp med hygienartiklar, kläder och matkassar. Hjälpen kommer från kvinnojouren, men även från privatpersoner som skänker medel.

Vad händer sedan kvinnorna har lämnat er?

– En del tar socialtjänsten hand om och placerar, om de kommer exempelvis från Migrationsverket så är det de som tar hand om dem, det ser olika ut för alla. Men vi följer alltid upp oavsett hur kvinnans situation ser ut eller har sett ut. Vissa vill ha kontakt med oss efter att de lämnat oss, de har oss som en trygghet. Och i vissa fall kommer kvinnan tillbaka till oss, säger Sahra Bargadle.

Narmin Rustam

Fakta: År 2021 anmäldes mer än 50 000 fall av misshandel i Sverige, där den utsatta haft en relation med förövaren. Bland misshandelsbrott mot kvinnor, var det 81 procent av fallen där kvinnan varit bekant med gärningspersonen på något sätt, enligt en kartläggning av BRÅ.

Tensta Kvinno- och tjejjour
Stödkontakt chatt måndagar 18-20
08-36 38 70
Telefonjour onsdagar och torsdagar 18-21

Print Friendly, PDF & Email