Inga Harnesk

Husby är mitt eget Legoland

Krönika

Min femåring var intensivt sysselsatt med att bygga ett samhälle med legobitar. Det arbetet fick ligga kvar på  golvet i flera dagar och det blev  till slut en bondgård av det hela. Jobbigast var att hitta ”levande” varelser som platsade i det fyrkantiga bygget – djur och skötare. Pojken var till slut nöjd och ägnade sig i stället åt sin högst levande hamster.

Detta var i början av 1960-talet. Nu för tiden finns säkert ett helt myller av naturtrogna figurer. Jag har inga legobitar, men har förstått att jag också drömmer om att göra ett Legoland i Husby, där jag bor. Vad finns det för delar? Vi sköter inte längre djur på gårdarna, men vi har så många barn och ungdomar att vårda och uppfostra som sedan i sin tur skall ta hand om allt på gårdarna.

De fyrkantiga bitarna finns redan, men det är dags att kolla vad man kan hitta för användbara bitar som kan få det levande. Jag har hittat några. Det är bland annat alla öppna möten mellan vuxna med olika bakgrund, ålder, kön, kulturer, erfarenheter, utbildning, och så vidare. Det gäller bara att hitta ännu fler lokaler för detta.

Alltför många tonåringar står och hänger där de kan för att umgås över huvud taget. Blir de sedda? Vill de bli det?

Och nu till de unga. Undan för undan förbättrar man gårdsmiljöerna med fina lekplatser för de små. Det går för långsamt tycker de familjer som får vänta.

Alltför många tonåringar står och hänger där de kan för att umgås över huvud taget. Blir de sedda? Vill de bli det? Ja, det har vi gamlingar, som har tid och intresse, upptäckt. De pratar gärna med oss. Våra egna berättelser och vårt intresse för dem gillar de. Nu händer det bara när vi möts på gatan, så öppna utrymmen vore bättre.

Jag har märkt att de unga tycker om när de kan hjälpa till med något. Kan det vara något att utveckla? I något slags ideellt sammanhang kanske? Alla är inte idrottsintresserade eller musikaliskt begåvade. Andra ungdomar har studieintresset som räddningsplanka och framtidstro.

Jag vet att samhället arbetar med de unga i olika verksamheter och skolor, men detta var mitt eget lilla Legoland. Jag har för många levande figurer och saknar några fyrkantiga.
Jag föreslår:
öppna möteslokaler i kvarteren! Och använd tillfälligt tomma lokaler som studentbostäder.

Inga Harnesk
Print Friendly, PDF & Email