Här lär sig barnen programmera självkörande bilar 

Robotar, lego och programmering. Det är några av sakerna som barnen i årskurs 4–6 i Askebyskolan i Rinkeby ägnat sig åt under deras teknikdag med Tekniska museet. 
– Det är roligt att uppfinna saker, tycker Sidra, 10 år.

Det var läraren Biston Safari som ville att barnen skulle bli bättre på att använda teknik och bli mer lösningsorienterade. Han påbörjade därför ett samarbete med Tekniska museet och under måndagsförmiddagen var Axel Jakobsson och Hanna Årström från museet i skolan för att lära barnen om programmering. 

Tanken är att barnen ska få ett mer interaktivt lärande. De har fått lära sig att programmera Lego Spike med hjälp av programmeringsspråket Scratch. Istället för att lära sig koda med text och siffror använder barnen färdiga block. Språket är utvecklat för att göra programmering lättillgängligt och roligt för barn.
– Det gör att barnen kan använda avancerad programmeringslogik i tidig ålder, säger Axel Jakobsson, pedagog från Tekniska museet. 

Annons:

Vi fixar något som inte finns till något som finns, det är jättekul

Under dagen fick barnen använda sig av motorer och sensorer i olika kombinationer och lägga ihop olika delar av teknik med programmering. Temat för dagen var självkörande bilar. I det sista skedet fick barnen prova att styra bilarna helt själva. 
– De förstår vad en sensor är och vad den gör. De lär sig en nyttig grund, fortsätter Axel Jakobsson.

Sumeya är elva år och säger att hon har lärt sig mycket under dagen. Hon kanske till och med kommer jobba med programmering och teknik i framtiden. 
– Vi fixar något som inte finns till något som finns, det är jättekul!

Sidra instämmer med sin klasskompis. Men hon vill gärna lära sig bygga en mänsklig robot.
– Kanske kommer jag jobba som tekniklärare i framtiden, eller artist.

Biston Safari, förstelärare i matte och NO, vill gärna att barnen ska arbeta med händerna. Han menar att poängen inte är att de ska bli proffs på att programmera, men hoppas på att det sår ett litet frö i dem som väcker tanken om att jobba med teknik framtiden.  
– All form av teknik tror jag är bäst när de får jobba med händerna. Det är mycket mer givande än teoretiskt inlärning, säger Biston.

Det är en demokratisk rättighet att kunna grunderna till programmering

– Barnen glömmer bort att de programmerar, de har kul och det är högt fokus. Alla jobbar väldigt hårt med sina bilar och robotar säger Hanna Årström, pedagog från Tekniska museet. 

Axel Jakobsson säger att programmering utgör en viktig pelare för att barnen ska kunna orientera sig på framtidens arbetsmarknad. Att lyfta kunskapsnivån inom programmering är väsentligt för barns inlärning och för att de ska få en vettig omvärldsanalys. I och med att många delar av samhället digitaliseras är det viktigt att barn får ta del av programmering redan vid tidig ålder. 
– I dagens läge är det en demokratiskt rättighet att kunna grunderna till programmering. Man får ett verktyg för att börja tänka logiskt. Man får svar på tal och respons direkt och börjar se en koppling mellan teknik och logik.

Samarbetet mellan skolan och museet kommer även innebära att barnen får åka på studiebesök till Tekniska museet. Där kommer de få se en ny utställning och göra uppdrag kopplat till hållbar utveckling. Zero City, som utställningen heter, handlar om en framtida stad helt utan avfall och utsläpp. 

Lissett Palma Neira