Året är 1962 och Tony Vallelonga är vakt på nattklubben Copacabana i New York. När klubben ska stänga i två månader måste han skaffa nytt jobb för att försörja hustru och två barn. Han får höra talas om att en doktor Shirley behöver en chaufför och han söker jobbet. Det är upptakten till den drygt två timmar långa filmen Green Book. 

Det visar sig att Dr Don Shirley inte är den sorts doktor som Tony tror, utan en doktor i musik, psykologi och liturgisk konst. Han är en klassiskt skolad pianist och utbildad vid Leningrads musikkonservatorium. Hans konserter är synnerligen välbesökta och han tjänar stora pengar. Publiken är uteslutande vit överklass, men Don Shirley själv är svart. Nu ska han ut på en turné med sin trio i den amerikanska södern. Det är inte helt okomplicerat och därför behöver han en chaufför och personlig vakt.

Tony Vallelonga, som får jobbet, är en riktig lirare, uppvuxen bland sina italienska släktingar i Bronx, rasistisk och på många sätt både tjockskallig och korkad. Doktor Shirley en synnerligen välutbildad man med ett förfinat sätt, van att umgås i samhällets övre skikt. Deras resa i den amerikanska södern blir en till en del förväntad krock dem emellan och samtidigt med ett segregerat samhälle. Filmens titel anspelar på den guide, som fanns på den tiden, och visade vilka hotell där ”coloured”, alltså afroamerikaner, kunde bo.

Annons:

Viggo Mortensen har bara varit en snygging i största allmänhet

Viggo Mortensen, som för mig (som tillhör den minoritet av befolkningen som aldrig sett filmen Sagan om ringen) bara varit en snygging i största allmänhet, är fantastisk. Nästan 20 år efter rollen som Aragorn, och minst 20 kilo senare, gör han en lysande Tony Vallelonga.

Mahershala Ali är precis lika bra han, som den virtuose och framgångsrike pianisten, som gjort en alldeles osannolik klassresa. Förresten, hela filmen uppmuntrar till en diskussion (som jag ständigt har med min dotter) om ras och klass. Vad är över- alternativt underordnat i ett samhälleligt perspektiv? Eller är ras och klass två sidor av samma kamp? Naturligtvis finns en del förväntade förvecklingar i filmen (Herregud det är en Hollywoodrulle) men också oväntade vändningar. Inte ens alla vita poliser är skurkar, bara en sådan sak.

Green Book är en film att älska, från första rutan till eftertexterna, som visar att historien är ”based on a true story”. Både Tony Vallelonga och Dr Don Shirley har funnits i verkligheten och var efter turnén i amerikanska södern vänner livet ut.

Kerstin Gustafsson Figueroa