Så stod de där, de som fått ansvaret att bilda landets regering. Leende och blåklädda redogjorde de för SD:s politik, som nu ska bli landets.

Vad är det som väntar? Jo, dubbelt så hårda straff för gängbrott, visitationszoner ska upprättas, biståndet minskas, antalet kvotflyktingar minskar från 6400 till 900, anonyma vittnen, tiggeriförbud och fler kameror. Det ska bli möjligt att utvisa personer med utländskt medborgarskap på grund av ”bristande vandel”. Bristande vandel verkar kunna betyda såväl kriminalitet, prostitution och missbruk, som att vara respektlös mot ”svenska värderingar”. Tala om för mig vad som är svenska värderingar.

Inte ett ord om förslag som öppnar för godtycke och rättslöshet

Den avgångna regeringen kritiserar den nya för att deras politik kommer att öka klyftorna i samhället. Gott så, men inte ett ord om att asylsökande ska betala för sitt eget mottagande, om ökad repression, om förslag som öppnar för godtycke och rättslöshet. Istället hörs ”vi har också infört hårdare straff…”.

Magdalena Andersson upprepar ideligen att hon ”håller dörren öppen”. Varför då, undrar jag, och för vem? Det är knappast för alla dem som flyr undan krig och nöd. 

Kerstin Gustafsson Figueroa

Print Friendly, PDF & Email