Porträtt på Silas Aliki

Folkets Juristbyrå är Sveriges första juristbyrå med fokus på hbtq-personer och drivs av grundaren Silas Aliki från Akalla. Hen berättar om diskriminerande processer för asylsökande hbtq-flyktingar och hur Järva ofta porträtteras som en ovänlig plats för hbtq-personer.

Silas Aliki från Akalla driver Folkets Juristbyrå, en juristbyrå som arbetar med hbtq-personers rätt till asyl, hjälper hbtq-personer som blivit utsatta för hot eller våld samt jobbar med socialrätt och förvaltningsrätt.

Silas Aliki grundade byrån 2017, strax efter att ha tagit examen. Hen kände sig frustrerad över utbildningen eftersom inget fokus lades på social rättvisa.

– Jag hade lärt känna Rami Al-Khamisi vid slutet av min utbildning och då började vi prata om rörelsejuridik och hur jurister bäst kan stötta sociala rörelser. Han hade då precis släppt rapporten Rörelsejurister på tankesmedjan Arena Idé.

– Det var så idén kom till och planen sattes i rullning, en idé om en byrå som fungerar som byråer i den här branschen traditionellt inte gör. Sedan finns det såklart anställda jurister på organisationer, men det saknades en renodlad juristbyrå, vilket är en viktig princip i rättsväsendet, säger Silas Aliki.

Det finns en poäng med att juristen har erfarenhet av strukturellt förtryck

Eftersom Silas Aliki har organiserat sig i hbtq-rörelsen och arbetat juridiskt med frågor kopplade till asylrätt för hbtq-personer och transrätt, fick juristbyrån sin första inriktning.

– Tanken är att vi ska bredda oss, men det blev naturligt för mig att börja med en hbtq-inriktning eftersom jag själv bär erfarenheter av att vara queer.

– Det finns en poäng med att juristen har erfarenhet av strukturellt förtryck. Jurister är traditionellt sett en rätt så homogen grupp, många bär inte erfarenhet av att vara fattig eller av att tillhöra en minoritet. Därför är min subjektiva uppfattning att mina klienter, där många har utsatts för svåra saker just på grund av att de är hbtq-personer, i bästa fall kan känna sig mer trygga och förstådda att prata om sina erfarenheter om de inte är ensamma hbtq-personer i rummet, och det är en tillgång.

Silas Aliki förklarar att behovet av en juristbyrå som riktar sig in på hbtq-personer är stort. Mycket större än hen själv trodde.

– Först och främst måste man förstå att hbtq-personer som minoritet har varit väldigt rättsligt reglerade i lag. Vi pratar alltså om lagfäst diskriminering i form av särlagstiftningar där vi bland annat inte fick gifta oss förrän 2009, och transpersoner tvångssteriliserades i Sverige ända fram till år 2013 om de ville ha rätt juridiskt kön i folkbokföringen.

För att få asyl som hbtq-person i Sverige måste man bevisa att man är det

Men Silas Aliki säger att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Exempelvis får transpersoner inte välja juridiskt kön och asylsökande hbtq-personer diskrimineras av myndigheterna i Sverige.

– För att få asyl som hbtq-person i Sverige måste man bevisa att man är det. Migrationsverket har en prövningsmetod där man måste berätta om sin ”inre resa”. Man måste alltså kunna redogöra för hur mycket man har kämpat med sin sexuella läggning eller identitet, och all skam och skuld man har känt kring detta. Och om man inte berättar om det på ett sätt som myndigheten känner igen sig i, så anses man inte trovärdig och får avslag.

– Så Sverige har inte kommit särskilt långt, mycket är symbolpolitik. Samtidigt använder man hbtq-personer som ett slagträ mot andra utsatta grupper. Ofta pratar man om exempelvis Järva som en dålig plats att bo på som hbtq-person, vilket är ironiskt när myndighetssverige ofta behandlar hbtq-personer väldigt dåligt, säger Silas Aliki.

Om asylsökande väljer att bosätta sig i så kallade utsatta områden, där Järva är ett av dem, så förlorar de ersättningen som de får från Migrationsverket

Folkets Juristbyrå arbetar ju med hbtq-personers rätt till asyl, men också med asylrätt i övrigt. Silas Aliki berättar om hur asylsökande som flyttar till Järva drabbas.

– Om asylsökande väljer att bosätta sig i så kallade utsatta områden, där Järva är ett av dem, så förlorar de ersättningen som de får från Migrationsverket. Detta leder till att väldigt många istället behöver bo på flyktingförläggningar, vilket inte alls är hållbart.

– Det är därför Folkets Juristbyrå och rörelsejuridik i stort behövs, säger Silas Aliki.

Eleni Terzitane
Foto: Carla Orrego Veliz
Print Friendly, PDF & Email