Man som håller en kvinna upp och ned, som en del av en dansföreställning.

Dansföreställningen Ragnar, Kämpingebacken 3, dansade barnen glada i helgen och arrangörerna slog ett slag för kulturlivet, samhörighet och scenkonstens roll i Tensta.

I helgen firade Tensta dansar sitt 10-års jubileum med underhållning för både barn och vuxna i Blå huset. En föreställning hette Ragnar, Kämpingebacken 3. ”Ragnar bor i Tensta. Där har han alltid bott. Han är en ensam man som vill fira något… eller varför inte allt?” Så beskrivs föreställningen av skaparna själva.

Plats på scen var den fiktiva karaktären Ragnar som spelas av Mikael Strid. Han dansade runt i sin lägenhet i Tensta och samspelade med en förinspelad film som visades på en projektorduk på scenen. Den visade Ragnars lägenhet filmad utifrån så man skulle få känslan av att vara både i hans lägenhet och utanför. Ragnars dans och mimspel lockade barnen till skratt och föreställningen slutade i pardans när Ragnar fick besök av en kvinnlig karaktär.

Annons:

Lotta Gahrton, som är producent och konstnärlig ledare, spelar den kvinnliga karaktären som träffar Ragnar. Hon säger att man får tolka föreställningen som man vill.
– Det finns inget rätt eller fel eftersom dans är en sådan konstform där man själv får bestämma vad det handlar om.

De har intervjuat och filmat elever i klass 3 i Hyllingeskolan i Hjulsta som har berättat om sina respektive traditioner och visat oss danser.

– Ragnar har förstås tagit intryck av allt som barnen har berättat. Det är många olika kulturers uttryck som blandas i Ragnars huvud, där han sitter i sin lägenhet och brottas med sin ensamhet, säger Lotta Gahrton.

Caroline Östberg, producent som arbetar tillsammans med Lotta Gahrton, tycker att det är kul att höra vad barnen tror att föreställningen handlar om. Hon passar på att fråga två barn som precis sett föreställningen vad de tyckte och vad de tror att den handlade om. En pojke svarar:
– Jag tycker den var jättebra. Jag tror att den handlade om Ragnar som var ensam, men i slutet så fick han sällskap.

En pappa och hans två barn, en flicka och en pojke, som sitter i en fåtölj.
En pappa med sina barn har sett Ragnar.

Mötesplatser som visar dans- och scenkonst också kan ses som integrationsprojekt, menar Lotta Gahrton. Folk kommer till Tensta och ser andra sidor än enbart den, ofta negativa, sida som media ger av området.
– Vi skulle gärna utöka utbudet genom att, förutom våra skolföreställningar, också spela fler vuxenföreställningar och offentliga familjeföreställningar. I Tensta finns en professionell scen med stora utvecklingsmöjligheter. Vi tror att det skulle främja området, säger hon.

Caroline Östberg påpekar att Tensta dansar också har en positiv inverkan på hela området eftersom det bidrar till att fler vuxna rör sig i området.
– Det är ju även folk från innerstan som kommer till våra föreställningar. Det blir en väldig blandning av lokalt folk och besökare. Vi pratar ofta med publiken och då märks det när människor med olika bakgrund möts. Det händer någonting i de mötena.

Två kvinnor sitter bredvid varandra i en liten soffa.
Lotta Gahrton och Caroline Östberg.

Tensta dansar har även öppna workshops, den 25 november får man komma och prova på streetdance mellan kl 14-17. Det är drop-in. Och den 26 november spelas en samisk föreställning som heter Guldalitt kl 14.

Efter föreställningen Ragnar var det öppet dansgolv och snacks fram till kl 16 då en workshop i indisk dans med Usha Balasundaram skulle börja. Tensta dansar fortsätter hela månaden fram till 1 december.

Ronny Andersson

Print Friendly, PDF & Email