Man som står i en dansstudio.

Det var Gabriel Moraga som tog dansen till byn

Intervju/Rinkeby 50 år

Gabriel ”Gabbe” Moraga var den första som tog hip-hopen till Rinkeby. Han började dansa redan som tolvåring och var en stjärna under 1980-talet. 
 – Det fanns en fritidsgård i Rinkeby där de snyggaste tjejerna var och man ville styla, skrattar han.

Gabbes pappa flydde Chiles diktatur och bosatte sig i Tensta år 1976. Så småningom flyttade Gabbe hemifrån och bodde i Rinkeby i hela 23 år innan han flyttade för gott. Dansen blev hans grej.
 – Kommer ihåg när jag och mina vänner besökte Bobadilla, ett populärt diskotek i city. Där i ringen fanns de coolaste killarna som gjorde grymma dansmoves och tjejerna flockades omkring dem. Så där populär ville jag också vara.

Gabbe började med hårdträning framför MTV, som på den tiden var det populäraste teveprogrammet när det gällde dans och musik.
– Jag blev duktig, var målmedveten, såg mig själv i spegeln och visste att jag var grym. Då startade jag även min första dansgrupp ”Nine Degrees”.

Han fick jobb som fritidsledare på Rinkeby ungdomsgård, så småningom blev han danslärare på heltid. Idag arbetar han på Engelska skolan och har en egen dansskola som heter Studio Salsa och ligger vid Odenplan.

 – Under en viss period på 1980-talet hade vi över 1000 elever i veckan. Det var barn och ungdomar som kom ända från Södertälje. Vi var den bästa dansskolan i hela Stockholm. Vi var med i tv- shower såsom julprogram, melodifestivalen och sportspegeln under åren 1986-1990.

Iris Berggren, alla älskade henne i byn

Gabriel Moraga fick dessutom en massa pengar i stöd från Svenska staten för ett kulturutbyte mellan svenska och chilenska ungdomar.
– Vi åkte till Chile i hela 26 dagar. Vi lämnade allt vad vi tjänade till de andra dansgrupperna i Chile. De åren var fina. Vi blev intervjuade både före, efter och under vår resa. Vi reste även till Frankrike och då tillsammans med en av mina favoritpersoner, Iris Berggren. Alla älskade henne i byn och jag har många fina minnen tillsammans med henne. 

unga dansare

På den tiden fick Gabbe och hans dansskola mycket uppmärksamhet. Han beskriver det som om han blev byns ”gullegris”.
 – Men allt tog slut när kommunerna började få ont om pengar. Stålarna styr överallt och vi hade då 300-400 barn som blev utan undervisning och som inte hade något att göra på sin fritid. Sedan klagar man på att ungdomar gör hyss, men de stänger ned varenda fritidsgård. Såklart de går och driver runt. I den åldern är det lätt att hitta på skit.

Många människor kom från länder där man misstror militären och alla uniformer

Gabbe säger att han ”gav upp” och flyttade från Rinkeby 2005.
– Jag hade verkligen kämpat för att dessa barn och unga skulle ha något att göra. Det är många som inte har haft en lätt uppväxt. Så såg livet ut på den tiden. Många kom från länder där man misstror militären och alla uniformer. Det är en svår balansgång för myndigheterna, hur ska de kunna bygga goda relationer med unga i orten. Det behövs poliser på gatan, det är klart. De är till för att skapa trygghet och en bra miljö i samhället. 

Han har många goda minnen från pizzerian där Irfan och gänget hängde. Han tyckte det var roligt och tjattra med dem. Han minns Murat i godisaffären, grabbarna i pressbyrån och Dennis i köttaffären. Alla kände alla.
– Det var en annan respekt och sammanhållning på den tiden. Man var vänner helt enkelt. 

Det blev Västerort mot alla andra ställen

Han minns hur killarna från Tensta var väldigt populära bland tjejerna i Rinkeby, men inte hos grabbarna. 
 – Vi fick alltid springa därifrån, skrattar Gabbe. Vi var rivaler först, men efter ett tag när vi blev äldre och började hänga på de stora diskoteken som ”Jambalaya” då åkte vi alla tillsammans. Det blev Västerort mot alla andra ställen. Det var vi emot Haninge, Fittja och Farsta och vi tävlade i exempelvis dans, kampsport och andra sporter. Det var härliga tider.

 Gabbe anser att det växer talanger överallt i orten, men de har det svårare att ta sig fram i livet.
– De har inte samma förutsättningar som unga från andra områden. Många har föräldrar som inte orkar bry sig tillräckligt. Jag vet de som var tvungna att ta över efter farsan i pizzerian, även om de inte ville. Och en del föräldrar önskade att barnen skulle bli advokater, fastän barnen inte själva vill. Sådant har jag sett mycket av.

Han har haft många samtal med föräldrar till pojkar som ville dansa, men där föräldrarna inte tyckte att det var någon bra idé. 
 – Men jag fick dem att förstå att om de gav mig chansen så skulle jag visa att sönerna var duktiga som fan. En av mina tidigare elever, Volkan var en sådan. Han hade inte stöd från början av sina föräldrar, men de gav med sig till slut. Jag hade även en annan duktig elev, Kraja, han var fyra år när han började hos mig. Han var på en annan nivå, talangens talang.

Flera av hans gamla elever blev riktigt duktiga.
 -Ja, några har jobbat som danslärare hos mig i dansstudion, som jag har tillsammans med min fru.

Krista Sirviö
Man som står i en dansstudio, ser dansare bakom honom.
Gabriel Moraga i sin dansstudio.
Print Friendly, PDF & Email