Kommunikatörerna Anbara Hussein, Brandon Sekitto och Nicole Kavander har arbetat inom kommunikationsbranschen i många år. I december lanserade de podden Checkpoint där syftet är att låta röster som vanligtvis osynliggörs få höras och att ge plats för normkritiska samtal genom svartas perspektiv. De vill utbilda, nyansera retoriken och ändra bilden som målas upp om svarta i dagens samhälle.

Målet är att genom podden föra samtal som leder till att branschledare, byråer, företag, intresseorganisationer och framför allt medmänniskor får en förståelse och insikt i svartas situation. De strävar efter att kommunikationsbranschen i synnerhet ska ta sitt ansvar och aktivt arbeta för att motverka strukturell rasism och diskriminering. Likaså att skapa mer inkluderande arbetsplatser, där alla har samma möjlighet till att göra karriär.

– Kommunikationsbranschen domineras av vita män, alla företag är privata och de är inte reglerade. Det är en osäker bransch oavsett vem du är, men lägg på lagret av personer som rasifieras, speciellt vi som rasifieras som svarta, då hamnar vi längst ned i pyramiden, säger Nicole Kavander.

Annons:

Vi ville verkligen trycka på att BLM inte är en importerad trend, utan att det handlar om strukturell rasism.

Nicole Kavander och Anbara Hussein startade uppropet A call for change i juni där de i ett öppet brev till ledare i de kreativa branscherna konkretiserade varför Black Lives Matter-rörelsen är relevant för oss i Sverige.

– Vi ville verkligen trycka på att BLM inte är en importerad trend, utan att det handlar om strukturell rasism. Och när vi då arbetar i en bransch med luddiga strukturer så blir det ännu svårare för oss som rasifieras. Vi vill ha lika lön för lika arbete och vi hänvisar till länsstyrelsens rapporter som så tydligt visar att personer som rasifieras som svarta blir diskriminerade på arbetsmarknaden där många tjänar mellan 22-33 procent lägre i lön. På så sätt gör vi diskussionen kring rasism mer gripbar, säger Nicole Kavander.

Jag tror att podden även kan inspirera unga och äldre i orten att göra sina röster hörda i vilken bransch de än befinner sig i.

Järvabon Anbara Hussein förklarar vidare att podden inte endast är riktad till personer som är verksamma inom kommunikationsbranschen. Att trion i podden tar upp ämnen som minoritetsstress som rasifierade personer i alla branscher kan känna igen sig i.

– Vi vill nå ut till alla minoriteter som rasifieras och speciellt till Järvabor som också är socioekonomiskt utsatta. Vi vet att väldigt många har svårt att ta sig in i arbetsmarknaden, man blir oftast en underdog när man är från orten och ska ta sig in i arbetsmarknaden. Man får ett slags stigma på sig när arbetsgivaren ser att du är från ett område som Rinkeby eller Husby.

– Om man tittar i de kreativa branscherna, i exempelvis musikbranschen så ser man att de som toppar Spotifylistorna just nu är unga rappare från orten. Men de får ej det erkännandet som de egentligen förtjänar. Så jag tror att podden även kan inspirera unga och äldre i orten att göra sina röster hörda i vilken bransch de än befinner sig i. Vi vill ge lyssnare verktyg för hur man kan navigera och ta plats i vita rum utan att behöva assimilera bort vår annorlundaskap och det som gör oss unika, säger Anbara Hussein.

Eleni Terzitane
Pressfoto: Creedcast