Porträtt av Anders Cardell

Människors val utgår från hur man upplever verkligheten. Därför är det helt avgörande att etablerade medier är noggranna i hur de beskriver vad som sker och varför. Aftonbladet publicerade häromdagen två artiklar med följande rubriker: ”Klanerna flyttar fram sina positioner” och ”Kriminella klaner förklarade i tre steg”.

I artiklarna var det tydligt att man använde sig av svepande kategoriseringar och beskrev fenomenet på ett sätt som helt saknade proportioner. 

Det visar sig att samma rubrik (”klanerna flyttar fram sina positioner”) publicerats och använts av följande medier under samma dag:

Annons:

SvD
Göteborgs posten
Sydsvenskan
Norra Skåne
Hallandsposten
Skånska dagbladet
Hela Gotland
Bulletin
Kuriren
Alla nyheter
Samtiden

Det är en enorm spridning.

När man sedan försöker ta reda på vem som skrivit artikeln finns det inget namn angivet.

Vi kommer alla ihåg hur det slutade senast när stora medier gick in i extremhögerns fälla om ”att man måste kunna säga sanningen” när det egentligen handlade om att man ville publicera hudfärg och etnicitet på gärningsmän, som inte var blonda. Det verkar som ”klan-konceptet” kommer vara ett begrepp som ska pushas inför nästa val.

Det är enbart destruktivt att blanda in begreppet klan när man pratar om kriminalitet

Det är väntat att intressen på yttersta högerkanten vill använda svepande beskrivningar och begrepp som syftar till att andrafiera vissa grupper, visa att ”de inte är som vi”. Det som är förvånande är att även stora medier låter sig användas i dessa syften. Jag vill påstå att det är enbart destruktivt att blanda in begreppet klan när man pratar om kriminalitet, det har nämligen ingen vetenskaplig bäring.

Det finns människor som är kriminella och samtidigt drar nytta av eller samverkar med andra från samma familj, detta är ingen ny företeelse. Den egentliga orsaken till varför man använder ordet klan är för att det tillför en etnisk dimension.

”Det är lättare att prata om klaner för att göra frågan om gängkriminalitet till en fråga om invandring. Om problemformuleringen kan leda tanken dit, så blir svaret ofta att stoppa migrationen och att ta in fler poliser. Vi håller på att kriminalisera folkgrupper.” Tanvir Mansur

Det finns väldigt mycket man kan säga om begreppet och dess användning, men jag tänker endast ta upp några.

Olika individers relation till den egna familjen är väldigt individuell

Klaner beskrivs företräda vissa egenskaper och en betydelse som är statisk. Detta inte är sant, om man utgår från det svenska begreppet familj är det tydligt att olika individers relation till den egna familjen är väldigt individuell.

Ett vanligt problem när människor pratar om klaner är att man övervärderar vissa aspekters betydelse och den roll den anses fylla för dess medlemmar. Precis som när man pratar om familjer i allmänhet, är konstellationen dynamisk och föränderlig, samtidigt är det tydligt att vissa krafter kämpar för att beskriva den som någonting statiskt.

”Jag tillhör själv en klan, ett relativt odramatiskt faktum för mig. Klan har inte varit någonting annat än tiotusentals avlägsna släktingar jag troligtvis aldrig kommer att lära känna.” Bilan Osman

Det är uppenbart att begreppet och dess användning används selektivt. Begreppet är effektivt att använda, eftersom det kan laddas med vilka egenskaper och funktioner man vill. Konsekvenserna av att begreppet används på det sätt som görs nu ska inte underskattas.

Mats Löfving, som är regionpolischef i Stockholm och dessutom sitter i Polismyndighetens nationella ledningsgrupp, uttryckte tidigare i Ekots lördagsintervju: 

”Hela familjen, hela släkten, hela klanen uppfostrar sina barn så att de ska kunna ta över klanen. De här barnen har ingen ambition att bli en del av samhället utan de har en ambition redan från födseln av att ta över i kriminalitet.”

Att en person i hans roll kan uttrycka detta och sedan få stanna kvar på sin post är inget annat än ett gigantiskt misslyckande

Att en person i hans roll kan uttrycka detta och sedan få stanna kvar på sin post är inget annat än ett gigantiskt misslyckande och ett övergrepp mot de barn som beskrivs tillhöra en klan. Tänk om han valt att säga ”judiska eller romska barn har ingen ambition av att bli en del av samhället utan de har en ambition redan från födseln att ta över i kriminalitet.”

Vi får inte acceptera att vissa delar av befolkningen kategoriseras och demoniseras på det sätt som görs, vi behöver motarbeta denna utveckling på alla sätt vi kan.

Det som beskrivs ovan är ytterligare ett exempel på att det saknas en bredare representation i media och att man behöver organisera sig och samverka för att motverka framväxt och spridning av begrepp, definitioner och orsakssamband som saknar vetenskaplig förankring i etablerade medier.

Anders Cardell
Print Friendly, PDF & Email