Skärmdump från ett videosamtal med fyra personer

Organisationen Streetgäris har bjudit in till samtal i en serie de kallar “Sveriges nationella kris – dödsskjutningarna”. I en serie på fyra delar diskuteras olika aspekter kring gängskjutningar och kriminaliteten. Del två har nu ägt rum och frågeställningen var vilket ansvar media bär. 

På Streetgäris officiella hemsida kan man läsa att Streetgäris är en religiös och partipolitisk obunden organisation för kvinnor och icke binära, vars uppdrag är att utmana och omfördela makten i samhället. Tillsammans med ABF Botkyrka-Salem och ABF Jönköping har de startat upp en samtalsserie i fyra delar “Sveriges nationella kris – dödsskjutningarna”. Det har än så länge släppts två delar, den första, där Fatuma Mohamed var en av de medverkande, handlade om hur man kan påverka politiken och det andra om vilket ansvar media bär.

Vi journalister springer åt samma håll och vi gör samma saker allihopa

Manel Rodrick, ordförande i Streetgäris, modererade debatten med inbjudna gäster i en livesändning över Facebook onsdag 8 december. De som deltog var Ametist Azordegan, musikjournalist och social entreprenör, Anna Nygård, redaktör för Nyhetsbyrån Järva och Rouzbeh Djalaie, reporter på Sveriges Radio. Gruppen pratar om hur media rapporterar och de brister som finns i medietäckningen. 

– Det är alldeles för tyst mellan skjutningarna. Vi journalister springer åt samma håll och vi gör samma saker allihopa. Det är alldeles för mycket poliser, politiker och experter som är med och alldeles för lite fokus på dem det faktiskt handlar om. De som blivit utsatta får bara förmedla känslan av att vara just utsatt och vara någon form av känslobärare, och inte vilka lösningar de skulle vilja se, säger Rouzbeh Djalaie.

Enligt Rouzbeh Djalaie har fokus i diskussionen hamnat mycket på just polisen, men han som journalist vill ha ett bredare fokus och exempelvis lyfta fram de personer som finns bakom historien.

– De som sköt varandra, vilka var de innan de sköt varandra? Vad gick de igenom?,  säger Rouzbeh Djalaie.

Det handlar om politiskt och medialt försummade områden

Han får medhåll av Ametist Azordegan. 
– Exakt så, orsak och verkan, hur händer det? Var händer det?”.

Debatten pågår i drygt en timme och gruppen diskuterar hur problemen kan ha uppstått inom media och vilka eventuella lösningar som kan finnas på problemet. 

– Det handlar om politiskt och medialt försummade områden och bara genom att säga och upprepa det så visar vi vad det handlar om. Vi behöver inte skriva under på polisens benämning av ett område och vi behöver inte skriva under på politikernas idé om hur de här områdena ska formas. Det finns en massa åsikter i våra bostadsområden och de behöver lyftas. Där har media en jätteviktig roll, säger Anna Nygård.

Ametist Azordegan säger att hon tror att det har gått för långt och att vi befinner oss på en plats där det är för sent att påverka. Hon menar att många medier har visat att de inte vill göra någon förändring. 

Man måste drivas av någonting som liknar en omtanke

– Jag tar inte åt mig alls av den här kritiken i och med att Nyhetsbyrån Järva startades som en motreaktion på att de här problemen som finns, säger Anna Nygård.

Hon får medhåll av Ametist, som anser att Nyhetsbyrån Järva är ett undantag och att den intention som redaktionen har saknas hos många andra medier. Hon menar att många redaktioner inte har bestämt sig hur de vill rapportera och vad de vill förmedla i sin rapportering från socioekonomiskt svaga områden.  

– Man måste ha bestämt sig för att ha en intention för att ta ett helhetsgrepp på området och man måste drivas av någonting som liknar en omtanke. Omtanke för inte bara området utan för hela Sverige. Det måste vara vinkeln in till att man börjar rapportera om annat från områdena, säger Ametist Azordegan.

Hela samtalet går att se i efterhand på facebook.

Clara Krause
Print Friendly, PDF & Email