”Vi har inte haft en enda debatt om Nato”

Lokalen blev snabbt fullsatt och innan själva programmet drog igång droppade även Järvaborna in.
– USA kan besluta att kriga från svenskt luftrum och vi har inte ens blivit tillfrågade, sade Eva Myrdal, från Nätverket för alliansfrihet och fred som anordnade mötet.

Eva Myrdal, som inledde om DCA-avtalet, uppmanade alla att själva läsa avtalstexten.
– Än så länge är allt offentligt. Inget är hemligt, alla kan ladda ner det. Det är enkelt språk, byråkratiskt och trist, men lätt att förstå. Inte en rad om att USA ska försvara Sverige, utan om hur Sverige ska bli en bekväm plats för amerikansk militär.

Annons:

Hon frågade sig hur beslutet kunde fattas utan diskussion.
– Hur kunde det ske så tyst? Allt skedde i stillhet. Riksdagsledamöterna sade bara ja och ja. De folkvalda träder tillbaka och försvarsmakten kliver fram.

Eva Myrdal citerade Jan Guillou, som när beslutet om DCA-avtalet hade fattats, undrade om Sverige hade varit i krig med USA och förlorat?
– När riksdagen fattade beslutet den 30 nov 2023 var vi fyra demonstranter utanför riksdagshuset. Nästa gång hoppas jag att vi är 400 000, sade Eva Myrdal.

Författaren och journalisten Mikael Nyberg var näste talare. Han konstaterade att sedan 1999 ska Nato inte bara ska slå tillbaka angrepp utifrån, utan förbehåller sig även rätten att ”styra och ställa utanför sina gränser”. Och USA kan sedan 2002 ”handla preventivt” och anfalla andra länder i förebyggande syfte.
– En värld där stormakter tar sig friheten att bruka våld när de anser sig vara hotade är farlig att leva i.

Sverige har haft fred i 200 år, men Mikael Nyberg menar att den svenska fredligheten är en saga.
– Vi krigade under Natobefäl tjugo år i Afghanistan och vi påbörjade marschen in i Nato långt innan den socialdemokratiska ledningen fann det politiskt lägligt att skicka in ansökan om medlemskap.

Och så sade han något, som det nästan tar emot att citera:
– Med DCA-avtalet rusar vi vidare mot dumhetens slutliga triumf, kärnvapenkriget.

Men beslutet, både om Nato och DCA, är ju redan fattat. Spelar det någon roll om det står fyra eller 400 000 och protesterar utanför riksdagshuset? Mikael Nyberg svarade efteråt:
– Juridiskt sett är allt redan klart, men det är politiken som slutligen avgör. Det går alltid att göra det praktiskt omöjligt att tillämpa avtalet. Därför är det viktigt att skapa opinion och att det blir en bred rörelse.

Efter en välbehövlig fikapaus tog Kajsa Ekis Ekman, Kitimbwa Sabuni, Stefan Lindgren och Dick Emmanuelsson plats på scen. Det blev ett spretigt samtal om Sverige och världsläget, om hybridkrig och tevedebatter, fullskaliga invasioner och bestialiska angrepp.

– Vi i Afrosvenskarnas riksorganisation betraktar alla folk som kämpar mot kolonialismens förtryck som våra kamrater, det är samma kamp för frigörelse. Utifrån den utgångspunkten diskuterar vi Nato och Natos roll i den rasistiska världsordningen, sade Kitimbwa Sabuni.

En sak som panelen var överens om var att dagens Sverige inte känns igen. Det är tyst och i samhällsdebatten finns bara plats för en åsikt åt gången. Kajsa Ekis Ekman jämförde med vad som hände när vi röstade om EMU 2003.

– Då blev det debatter och diskussion, en var för och en var emot, då höjs kunskapsnivån. Vi har inte haft en enda debatt om Nato, istället intervjuades två som var för. Och när ingen frågar oss tror vi att ingen bryr sig om vad vi tycker.

Hela mötet hade inletts med två dikter om Palestina. Det var Mahi Akter, som läste ur sin debutdiktsamling De levande och döda. Och Palestina återkom i panelsamtalet.

– Märk väl att jag säger Palestina, inte Gaza eller Hamas, för det känns som om vi ska glömma att landet Palestina finns, sade Kajsa Ekis Ekman.

Hon konstaterade att ett folkmord pågår framför våra ögon.
– Ett folkmord som genomförs av hela västvärlden. De som inte förser Israel med vapen svälter ut Gaza. Det är vår stora skam och jag hoppas verkligen att det är slut imorgon, sade Kajsa Ekis Ekman på lördagskvällen.

Kerstin Gustafsson Figueroa