Jag minns en tid i Sverige då man verkligen brydde sig om sina grannar. Man träffades ute på gården, på bussen eller i affären. Man kunde börja prata med någon man annars aldrig hade mött. Och även om man tyckte olika kunde man ändå ha ett samtal och gå därifrån med större förståelse för varandra.
I dag känns det ofta annorlunda. Mycket av våra samtal sker på sociala medier. Där möter vi människor i kommentarsfält och diskussioner, men allt oftare uppstår hårda konflikter och polarisering.
Samtidigt pratas det förvånansvärt lite om de botar som finns i sociala medier, automatiserade konton som kan skriva inlägg, kommentera och sprida budskap. När jag frågade kollegor och grannar vad de tycker om ökningen av botar visade det sig att många knappt känner till att de finns eller hur de fungerar.
Problemet är att botar kan ge en falsk bild av vad människor egentligen tycker. Du kanske tror att du håller med Göran från Åmål eller argumenterar med Sandra från Östersund, men kontot kan i själva verket styras från någon helt annan plats i världen, kanske från ett kontor i Mumbai.
Det farliga är hur mycket botar kan påverka tonen i våra samtal
Botar används ofta för att förstärka vissa åsikter, skapa känslan av att “många tycker så” och ibland för att starta bråk och polarisering i diskussioner. När samma budskap upprepas om och om igen kan det få en åsikt att verka mycket mer utbredd än den egentligen är.
Det farliga är alltså inte bara hur många botar som finns, utan hur mycket de syns och hur mycket de kan påverka tonen i våra samtal.
Jag blir också lite rädd när dessa verktyg används för att sprida fientliga budskap eller för att påverka människor i olika riktningar. Samtidigt finns det företag som kan köpa eller använda botar för att påverka opinioner. Nu när det närmar sig val ser man redan hur botar används allt mer i sociala medier. Det ger en skrämmande bild av hur lätt människor kan påverkas.
Detta riskerar att underminera förtroendet för våra samtal och i förlängningen även för demokratin. När människor inte längre vet om de pratar med en verklig person eller ett automatiserat konto uppstår en osäkerhet som inte hör hemma i ett öppet demokratiskt samhälle.
Vi har också ett ansvar att vara källkritiska och fundera över vem det är vi pratar med
Därför borde vi prata mer om detta i Sverige. Media, politiker och teknikföretag behöver bli bättre på att informera om hur botar fungerar och hur de kan påverka den offentliga debatten. Men vi som använder sociala medier har också ett ansvar att vara källkritiska och fundera över vem det egentligen är vi pratar med.
Kanske behöver vi också hitta tillbaka till något av det vi hade tidigare, fler riktiga samtal mellan riktiga människor.
M.A.X.
Nyhetsbyrån Järva publicerar texter där skribenten av olika skäl väljer att vara anonym. Här förklarar vi varför.
