Anna Nygård porträtt

Stiftelsen the Global Village arrangerar så kallade Town Hall Meetings på Folkets Husby under hösten. Konceptet går ut på att politiker kommer ut till förorten och vanliga människor får komma dit och ställa frågor. Den första träffen hade tema sjukvård och den andra handlade om kollektivtrafik och miljö, men de högsta ansvariga uteblev.

Inför det första mötet annonserades att fyra regionråd från den blågröna majoriteten skulle delta. Finansregionrådet Irene Svenonius (M), vård- och valfrihetsregionrådet Tobias Nässén (M), hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) och vårdutvecklingsregionrådet Désirée Pethrus (KD). Vi som anmälde oss för att komma och träffa politikerna uppmanades att formulera vår viktigaste fråga i ett formulär inför mötet.

Jag funderade länge, för det är ju rätt mycket man undrar. Varför har dom bränt 57 miljarder på Nya Karolinska? Och varför flyr personalen från detta världens dyraste sjukhus? Hur kommer det sig att vårdpersonal på alla de kommunala sjukhusen vittnar om resursbrist som leder till vårdskador och död för tidigare friska patienter? Varför lämnar barnmorskorna förlossningsavdelningarna? Vad av allt detta är viktigast att fråga Irene Svenonius som bär ansvar för den fullkomliga katastrof som Stockholms sjukvård befinner sig i?

Annons:

Hur vill du dö, Irene? Ensam och bortglömd bakom ett skynke på akuten?

I förberedande syfte led jag mig igenom flera långa intervjuer med Irene Svenonius och insåg att hon är hal som en ål. Det skulle bli svårt att få några vettiga svar. Hur kan hon vara så oberörd trots allt detta ohyggliga lidande? ”Hur vill du dö, Irene? Ensam och bortglömd bakom ett skynke på akuten, eller av en överdos kramplösande medel?” som ett par av Sjukvårdsupprorets vittnesmål beskriver. Nej, det skulle inte funka att provocera henne. Tillslut formulerade jag någon allmängiltig fråga om hur vården ska bli mer jämlik. För det är ett faktum att människor i Järva har fler sjukdomar men sämre vårdmöjligheter än många andra stockholmare. Pandemin gjorde det övertydligt.

Kvällen kom, men det gjorde inte Irene Svenonius och inte Désirée Pethrus heller. Bara Tobias Nässén och Anna Starbrink var på plats och inte var det mycket åhörare heller. Upplägget gav inte utrymme för någon diskussion och sjukvårdsregionrådet verkade riktigt lättad när det var över. Kanske vågade de andra inte komma. Eller så tyckte de bara inte att det var viktigt att svara på några frågor från oss i Järva.

Men Tamsons dök inte heller upp.

Nästa möteskväll skulle handla om lokaltrafiken och klimatet. Moderaten Kristoffer Tamsons som är trafikregionråd och SL:s ordförande var inbjuden tillsammans med fastighets- och serviceregionrådet Charlotte Broberg (M), miljö och kollektivtrafikregionrådet Tomas Eriksson (Mp) och Gustav Hemming (C) som är tillväxt, samhällsplanerings- och skärgårdsregionråd. Kristoffer Tamsons gjort sig känd genom att ständigt höja priserna i kollektivtrafiken och alltid förespråka hårdare tag. Han har kallat klottrare för kloakråttor, föreslagit tiggeriförbud och särskilda poliser i kollektivtrafiken med extra befogenheter. Säkert var det många som hade ett och annat att fråga honom om. Jag också. Men Tamsons dök inte heller upp.

Vad handlar det här om? Varför drar sig affischnamnen och de mäktigaste beslutsfattarna ur utan förklaring? Svaret kanske är så enkelt som att de har mycket lite eller ingenting alls att vinna på att träffa järvaborna. Politiker som besöker våra förorter gör det ju gärna när det fyller deras syften, på sina villkor. När de vill markera mot gängvåldet eller plocka politiska poäng dyker de upp för att ta selfies med kids i adidaskläder och fixa några coola pressbilder med betonghus i bakgrunden. Inte när de potentiellt kan ställas till svars.

Till nästa Town Hall Meeting är oppositionen inbjuden. Återstår att se vilka som kommer.

Anna Nygård 
Print Friendly, PDF & Email