Jag nås av nyheten vid 07-tiden på fredagsmorgonen. Jag är i färd med att göra mig i ordning och står halvt påklädd i badrummet med tandborsten i ena handen och mobilen i andra.

Vänstra tummen knappar vant in på Aftonbladets hemsida och direkt ser jag den illavarslande förstasidesbilden på Nils Grönberg, en röd ”just nu” rubrik och information om att han under natten blivit ihjälskjuten. Min hand stannar upp mitt i en borströrelse och tandkräm droppar från munnen ner i handfatet. Jag stirrar på Einár. Einár stirrar tillbaka.

Jag är inte det minsta förvånad över att detta hände

Jag återfår rörelseförmågan efter några sekunder, spottar ut tandkrämen och går till soffan och begraver ansiktet i händerna. Chocken är total där på morgonen. Jag har bara månader tidigare skrivit några texter om Vårbynätverket och Einár, och spenderat många timmar med intervjuer och hela hans diskografi för att förstå honom bättre, så det känns plötsligt nära. Men timmarna går, jag tar mig till jobbet, fokus hamnar på annat, dagen flyter på och jag börjar smälta det hela. Och det är på vägen hem det börjar landa i mig – jag är inte det minsta förvånad över att detta hände.

Einár signalerade inte sällan våldskapital på olika sätt i sin konstutövning och på sociala medier. Det förekom vapen i musikvideos och egenpublicerade klipp, texterna var fyllda av hot om våld och död. Det var tydligt att han befann sig i våldsamma miljöer och efter människorovet och utpressningsförsöket i händerna på Vårbynätverket, så levde han och hans familj under konkret livsfara.

Vårbynätverket försökte pressa Einár på pengar i miljonklassen

I förundersökningsprotokollet rörande Vårbynätverket kunde man se hur medlemmarna efter kidnappningen försökte pressa Einár på pengar i miljonklassen, och mellan varandra diskuterades repressalier om Einár inte betalade. Den ena sa att man borde skjuta brodern i benet, den andra var mer sugen på att detonera en bomb utanför Einárs föräldrars bostad. Einár betalade aldrig och förslaget om att placera ut en bomb bedömdes som mest lämpligt. Men på vägen till bostaden med bomben i bilen så avbröts planen. Polisen befann sig turligt nog i området och avskräckte gängmedlemmarna som istället vände hem.

Med denna vetskap om hur utsatt Einar var, och på vilken nivå livsfaran för både honom och hans familj låg, så är det för mig ofattbart att han i sina kommande musiksläpp tilläts att eskalera konflikten ytterligare. Att han bara några månader efter kidnappningen kunde stå med maskerade personer och posera med vapen in i kameran, lägga ut på sociala medier där han filmar sig själv beväpnad med pistol på Vårbynätverkets områden. Och i sitt senaste musiksläpp hånade han den nyligen ihjälskjutna yngre brodern till den nu fängslade rapparen från söderort, som hade en avgörande roll i kidnappningen av Einár. Alla dessa utspel och ingen griper in? Nog för att det stärker hans varumärke och produkt, men ingen sätter stopp? Managers? Skivbolag? Personer bakom musikproduktionen?

Det är uppenbart att det idag är lönsamt att visa upp en gangsterimage

Det är uppenbart att det idag är lönsamt att visa upp en gangsterimage på sina sociala medier. Något som egentligen borde minska ens marknadsvärde och få folk ta avstånd från dig, höjer ditt värde istället. Lukrativa möjligheter uppenbarar sig i takt med ökat antal följare på sociala medier och ingen vill därför sätta stopp för inflödet av pengar. Med det kommer press på att leva upp till denna image, och incitament finns att eskalera konflikten för att bevisa något.

Gangsterrapvågen är ny i Sverige, och jag förstår att folks första tanke är att man vill dra nytta av det. Men vi behöver ha riktiga konversationer om ansvar, och de verkliga konsekvenserna som följer med att vara en del av denna genre, och pressen som sätts på unga män att leva upp till en destruktiv image. Precis som på så många andra platser i samhället, måste vi börja uppmuntra främst unga män till att göra sundare val i livet, och inte belöna destruktiva beteenden.

Facit har funnits länge

Einar Grönberg var en otroligt begåvad pojke och senare ung man, men som samtidigt hela tonårslivet haft problem kopplade till dålig impulskontroll och aggressivitet. Han borde ha räddats från sig själv i ett tidigare skede, och inte uppmuntrats i de destruktiva val han gjorde, oavsett hur mycket pengar han tjänade på det. Ingen förtjänar en våldsam död, det är en osagd självklarhet, och det är ännu oklart vad motivet till mordet har varit, men det är inte svårt att dra slutsatser vilka som varit mest motiverade till att göra något som detta.

Det är lätt att säga, att det är lätt att säga med facit i hand, men facit har funnits länge. Jag hatar att jag sagt det, och hatar att jag säger det igen.

Jag är inte förvånad.

Luay Mohageb
Print Friendly, PDF & Email