Sverige brottas med en tydlig motsägelse i sin syn på integration. Å ena sidan vill regeringen kartlägga invandrares värderingar för att bättre förstå vilka utmaningar vi står inför. Å andra sidan avfärdar samma politiska krafter idén om jämlikhetsdata*, som enligt FN och EU är avgörande för att bekämpa diskriminering.
När regeringen föreslår att kartlägga invandrares värderingar, fokuserar man på att förstå deras/vår syn på exempelvis demokrati, jämställdhet och hbtq-rättigheter. Det är i grunden ett försök att identifiera problemområden kopplade till invandrarnas kulturella bakgrund.
Samtidigt väljer man att inte samla in jämlikhetsdata som skulle kunna ge en mer nyanserad och komplett bild av hur dessa personer faktiskt upplever det svenska samhället – exempelvis hur de påverkas av diskriminering och exkludering.
När vi tilltalar människor som invandrare förstärker vi en uppdelning
Många av de människor som omfattas av dessa kartläggningar har bott i Sverige i årtionden, och vissa är till och med födda här. Ändå används termen ”invandrare” för att beskriva dem. Detta är inte bara en semantisk fråga; det skapar en tydlig ”vi och dem”-känsla som underblåser social exkludering. När vi ständigt tilltalar människor som invandrare, även om de är en integrerad del av samhället, förstärker vi en uppdelning och en känsla av utanförskap. Språket beskriver inte bara verkligheten, utan formar den också.
Om vi bara granskar invandrarnas värderingar och inte också ser till de strukturella hinder de möter, så flyttar vi fokus från samhällets egna brister till de människor som redan är marginaliserade.
Regeringen säger att de vill granska invandrares värderingar för att identifiera ”problematiska” attityder. Samtidigt avfärdar man jämlikhetsdata som skulle kunna visa hur invandrare diskrimineras och hålls tillbaka i det svenska samhället.
Värderingar är bara en liten del av pusslet
Om regeringen verkligen vill förstå varför integrationen ibland inte fungerar, måste de se hela spektrat av invandrarnas erfarenheter. Värderingar är bara en liten del av pusslet. Diskriminering, rasism och exkludering är ofta avgörande faktorer som formar hur människor kan integreras och vilka värderingar de utvecklar. FN och EU har länge betonat vikten av jämlikhetsdata som en nödvändig förutsättning för att identifiera och åtgärda dessa problem.
Det räcker inte med att bara granska invandrares värderingar – vi måste också vara villiga att förstå deras upplevelser av samhället de lever i. Jämlikhetsdata är inte bara ett verktyg, det är en nödvändighet för att skapa en rättvis och inkluderande politik. Om vi fortsätter att enbart fokusera på invandrarnas värderingar, samtidigt som vi ignorerar de utmaningar de står inför, riskerar vi att förstärka de klyftor vi säger oss vilja motverka.
Brandon Sekitto
*Med Jämlikhetsdata menas enligt FN insamling av statistik för att kartlägga och förstå ojämlikheter mellan grupper i samhället. Syftet är att möjliggöra riktade åtgärder för att motverka diskriminering och främja inkludering, rättvisa och jämlikhet.
