Det talas mycket om Fokus Järva, men vad är det egentligen som händer? Vem eller vilka är det som håller i taktpinnen, undrar Evis Leander inför morgondagens nämndmöte i Spånga-Tensta.
Det har nu gått ett halvår sedan valet i höstas. Med valresultatet har vi en ny majoritet i stadshuset och stadsdelsnämndernas ordförande är utbytta. I ett tidigt skede annonserade den nya rödgröna majoriteten att det var viktigt att ”satsa” på Järva, vilket inte mötte några protester.
Ett av de fyra åren går åt till att ”ställa om” förvaltningarnas arbete
Skolresultat, trångboddhet, arbetslöshet, vårdbehov, otrygghet, kriminalitet etcetera är ämnen som varit politiskt aktuella under många år och tyvärr sticker inte Järva ut positivt i något av de sammanhangen. Förbättringar sker men ger inte området det lyft och den förändring som behövs för att skapa en positiv stabil kontinuitet och ett gott rykte.
Kortsiktiga satsningar ger i stället en ryckighet för de offentliga verksamheterna och en utmattningseffekt hos medborgarna. Ett av de fyra åren som politikerna har på sig att visa upp resultat går åt till att ”ställa om” förvaltningarnas arbete för att sikta mot ungefär samma målsättningar, men på nya sätt.
Jag arbetade själv i stadsdelen Spånga -Tensta senast den sittande majoriteten inledde sin satsning med ”Utvecklingsprogram” för alla stadsdelar. Det var första gången som jag kände ett genuint intresse och förtroende från stadshuset för stadsdelsnämndernas kunskap och erfarenhet av ”sitt eget område”.
Alla vet att Östermalm inte prioriterar samma utvecklingsområden som Järva
Arbetet inleddes med att varje stadsdel fick välja ut och benämna de områden som skulle prioriteras i utvecklingsarbetet. Vilket innebar att de centrala förvaltningarna och bolagen senare fick i uppdrag att på olika sätt stödja och samarbeta med stadsdelarna inom de prioriterade ”utvecklingsprogrammen”. Ett självklart sätt, då alla vet att Östermalm, Södermalm och Bromma kanske inte prioriterar samma utvecklingsområden som Järva, Skärholmen och Skarpnäck.
Arbetet omfattande också kartläggningar och rapporter om hur det ”verkligen såg ut och fungerade” inom olika områden i stadens samtliga stadsdelar. En tydlig bild med viktig kunskap togs fram för alla att ta del av, som visade på förutsättningar och ojämlikhet mellan stadens olika delar. Det blev viktiga utgångspunkter för att kunna ”börja arbeta med det viktigaste först”, på alla platser.
Svaret var svävande och antydde att efter ett halvår var det i en uppstartsfas
Nu är Fokus Järva igång med en särskilt utsedd samordnare för arbetet, Karin Ahlzén, som har erfarenhet från ett liknande uppdrag i Skärholmen. Gott så! Vid det senaste nämndmötet i Spånga -Tensta ställde jag frågan om vad som händer med utvecklingsarbetet. Svaret var svävande och antydde att efter ett halvår var det i en uppstartsfas, men att fokus kommer att ligga på olika välfärdsområden som barns och ungas livsvillkor och bostäder för stora familjer.
Personligen blir jag lite uppgiven när inte nämnden på ett mer ”passionerat” sätt kan svara hur de vill använda möjligheten att sätta sina visioner för Järva i centrum för det utvecklingsarbete som annonserats av stadshuset. Jag undrar också om man använder sig av de många och grundläggande kartläggningarna och rapporterna som togs fram för bara några år sedan? Verkligheten har ju inte inneburit några större förändringar sedan de gjordes. Däremot har politiker och personal bytts ut.
Vem eller vilka är det som VILL NÅGOT med Järva?
Vem eller vilka är det som VILL NÅGOT med Järva? Vilka har störst kunskap och erfarenhet av att beskriva ”VAD” som behöver prioriteras för att Järva ska inkluderas och bli en naturlig del av Stockholms stadsutveckling?
Vilka behov finns, vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter finns, hur skapas engagemang, motivation och stolthet hos boende och verksamma på Järva, hur ska så många som möjligt känna sig delaktiga och inkluderade i utvecklingsarbetet, vilka befintliga nätverk är det lämpligt att arbeta tillsammans med, hur kommunicerar man bäst vad som pågår? Det borde politiker och förvaltningar med placering på Järva vara flitigt sysselsatta med att ta fram en plan för och inte vänta på att de som sitter i stadshuset eller bedriver sitt arbete i centrala förvaltningar ska ta initiativ till.
När jag googlar Fokus Järva finns inte mycket att läsa och jag får jag en bild av att man fokuserar på förbättringar inom företrädesvis ”hårda områden”, stadsplanering, förändringar inom bostadsbeståndet och så vidare. Självklart finns det behov även inom dessa områden, men det är troligen inte det som skulle prioriteras av de boende. Det löser prioriterade problem för dem som har ett helhetsperspektiv på hela stadens utveckling, men inte för dem som bor på Järva.
Det signalerar ”vi förstår bättre än ni vad som är viktigt”
Ett tydligt exempel på det är beslutet om att anlägga en begravningsplats, som det säkert finns behov av för hela staden, men som samtidigt ödelägger en styrka och stolthet på Järvafältet, Discgolfparken. Beslutet kör inte bara över civilsamhällets förslag och åsikter utan även deras känslor. Det signalerar ”vi förstår bättre än ni vad som är viktigt”. Förstår centrala politiker vad Järvafältets orörda natur betyder för självbilden och rekreation för dem som inte har samma valmöjligheter att resa och transportera sig till ett liknande område längre bort? Skulle samma beslut ha vunnit laga kraft på Gärdet? Ett tryggt och välmående bostadsområde är där boenden känner stolthet och tar ansvar för varandra genom att bidra i olika aktiviteter.
Med tanke på att boenden på Järva talar många olika språk och har en mångfasetterad bakgrund avseende demokrati, delaktighet och beslutsfattande behöver ett utvecklingsarbete lika mycket handla om HUR som om VAD. För att på sikt stärka den sociala gemenskapen, stoltheten och ansvaret för området.
Personligen tror jag på att involvera och lyssna till civilsamhället
Personligen tror jag på att fokusera och förbättra områden som berör de ”mjuka värdena”. Vilket innebär att involvera och lyssna till civilsamhället, uppmuntra, stödja och motivera förslag och idéer som stärker empowerment och delaktighet. Det innebär att lägga tid och engagemang på att bygga ett nätverk av dialoggrupper, där det sker ett kunskapsutbyte mellan dem som bor och verkar i området och dem som beslutar och styr i olika frågor. Där lokala och centrala politiker och tjänstemän möter de bekymmer och känslor som boende ställs inför genom att leva och bo i ett segregerat område och där boenden ges möjlighet att förstå mer av kommunal beslutsgång och förvaltning. Det här är tidskrävande och komplicerat med tanke på alla de språk som talas på Järva. Men det skulle samtidigt vara ett integrationsarbete värt namnet.
För många på Järva gäller det att få vardagen att fungera
Förhoppningsvis skulle det också bidra till långsiktig utveckling, ökat samhällsengagemang och ett högre valdeltagande, samtidigt som förståelsen för att många boende på Järva inte har möjlighet att göra alla de ”individuella val” som vårt samhälle har satsat på under de senaste 20-30 åren. Möjligheten att skapa ”en social klassresa” med hjälp av utbildning, yrke och bostadsområde är tyvärr inte lika enkelt för alla. För många på Järva gäller det att få vardagen att fungera och livet att gå ihop. De har inte alls tillgång till många av de valmöjligheter som andra medborgare har.
Politikens primära uppdrag borde vara att se till att service, välfärd och upplevd trygghet erbjuds och fungerar för dem som bor på Järva. Fokus Järvas prioriterade uppdrag, att bygga tillit och förtroende hos civilsamhället inför nästa val genom att skapa många tillfällen till samtal och möten. Därmed kanske sittande majoritet också ges mandat till ytterligare fyra år i stadshuset.
Evis Leander
Bild: Alexander Assal
Imorgon, onsdagen den 22 mars, är det möte i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, 18.00 i Förvaltningshuset, Elinsborgsbacken 7-9.
